Kombinera dina akademiska studier med journalistiska färdigheter

Kurs

Journalistik för akademiker

60 hp

Höst

100%

Campus

Har du en redan akademisk examen och vill tillämpa dina kunskaper inom journalistik? Genom kursen Journalistik för akademiker tränas du både i att arbeta som allmänreporter och med journalistik inom ditt akademiska område. Du får användning av dina tidigare kunskaper och utvecklar praktiska färdigheter inom ett brett journalistiskt fält.

Observera att du förutom att anmäla dig via antagning.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster ska du anmäla dig direkt till institutionen senast den 30 april. Se mer under ”Vad ingår?”.

Möt två tidigare studenter Alexandra & Nellie

En plats för nyfikenhet och ambitioner med utbildningar som förbereder för framtiden.

Arbeta med journalistik med ett nyfiket, undersökande och kritiskt förhållningssätt Efter kursen har du utvecklat journalistiska kunskaper och förmågor som du kan kombinera med dina tidigare erfarenheter. Du har fått träning i att arbeta som allmänreporter, och du kan med fördel specialisera dig på journalistiskt arbete inom ditt kompetensområde. Efter kursen kan du söka kursen Journalistisk praktik , för att få praktiskt erfarenhet av journalistiskt arbete på en redaktion. Journalistiska studier på Södertörns högskola ger dig både teoretisk kunskap och praktiska färdigheter som du har nytta av i arbetslivet. Du kommer ha bred kompetens inom såväl traditionella som digitala medier, och kunskaper att göra utförlig research som du sedan förmedlar genom olika typer av medier. Att studera journalistik ger dig möjlighet att få utlopp för din kreativitet, samtidigt som det balanseras med ett kritiskt förhållningssätt och teoretiska resonemang kring mediernas roll i samhället, både idag och i framtiden. Med studier inom journalistik i ryggen kan du arbeta med alla former av journalistiskt arbete, både som frilansare eller anställd, på olika typer av företag och organisationer som arbetar med medier och kommunikation. Exempel på arbetsplatser är tidningar, tv-hus och nyhetsredaktioner. Under studierna kommer du också ha skaffat dig bred kunskap om vårt samhälle, samt ett nyfiket, undersökande och kritiskt förhållningssätt till omgivningen. Du får möta människor i olika delar av samhället och få erfarenheter av olika områden i vårt samhälle. Du kan även välja att kombinera studier i journalistik med ett annat ämne, som till exempel religionsvetenskap, etnologi eller statsvetenskap, och på så sätt skaffa dig spetskompetens. Per satsar på egen tidning – intervju med en student window.svDocReady(function ready() { var collapse = Soleil.Collapsible.create({ parentSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6aa180', headerSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6aa180 .sh-expandable__header', contentSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6aa180 .sh-expandable > .sv-decoration-content', activeClass: 'sh-expandable--expanded', time: 150 }); var button = $svjq(''); $svjq('#svid12_49156cbe171df91ec6aa180 .sh-expandable > .sv-decoration-content').append(button); button.click(function () { collapse.toggle(); }); if (!Soleil.Utils.isOnline()) { collapse.show(); } }); Per har från början en juristexamen och har jobbat på advokatbyrå och olika myndigheter. Han blev intresserad av att läsa kursen Journalistik för Akademiker på Södertörns högskola efter att ha pratat med en före detta kollega, som numera är chefredaktör. En ny yrkesroll – Det har varit en omställning att sätta sig in i en ny yrkesroll som har sina egna regler, det är stor skillnad på tempot mellan yrkeslivet och högskolan. I yrkeslivet är det mer ”på riktigt” och ibland kan det kännas frustrerande med alla inlämningsuppgifter. Däremot har det varit väldigt bra att få feedback från lärare och kurskamrater på alla texter vi skrivit. Majoriteten av de som går på programmet har, som jag, yrkeserfarenhet och en annan utbildning i grunden vilket gör att feedbacken blir mångsidig. Som reporter är det lätt att träffa människor – Roligast var det att praktisera på lokaltidningen Norra Skåne i två veckor. Jag fick arbeta från första dagen och hann med att träffa många intressanta personer runtom. Det som slog mig var att det var så lätt som reporter att träffa människor. I princip behövde jag bara lyfta på luren och en halvtimme senare sitter jag i en främlings hus. När jag arbetade som jurist var jag i princip fastkedjad vid datorn, så att jobba som reporter var en oerhörd frihet. Nästan friare än att studera på högskolan. – För en 40-plussare som jag, med ett yrkesliv i bagaget, måste man vara beredd på att det är annorlunda att studera. Framförallt måste man se till att man avslutat allt innan man påbörjar programmet. Om du har uppgifter kvar från ditt tidigare jobb och inte ger studierna din fullständiga uppmärksamhet blir tiden på utbildningen lidande. Planerar att starta en egen tidning – Jag vill starta min egen tidning och har hunnit med att skaffa utgivningsbevis och en webb-domän. Det är inte säkert att någon kommer läsa den, men jag vill att den ska granska hur statliga pengar går till konstnärlig verksamhet. Kulturområdet är väldigt luddigt i allmänhet när det gäller hur resurser fördelas. Vem bestämmer vilken offentlig konst som ska ta plats? Ska konsten anpassa sig efter politiska riktlinjer? Såna frågor vill jag undersöka. Text: Peter Schwartz Läs om ämnets forskning
Använd din kompetens i journalistiskt arbete Under kursen behandlas journalistikens arbetsmetoder som nyhetsvärdering, källkritik, medierätt, etik, redaktionellt arbete samt mediernas betydelse i samhället. Du får träna din förmåga i att söka, tolka och värdera information samt bearbeta och presentera resultatet i olika medieformer. Du får testa på olika journalistiska arbetsmetoder och arbeta i en realistisk redaktionsmiljö. Det innebär att du får arbeta i både webbaserade och traditionella medier som dagspress, tidskrifter, radio och tv. Kursen tränar dig för arbetet som allmänreporter. Stor vikt läggs vid researchmetoder och gestaltning av materialet. Du får använda din kompetens från dina tidigare studier och yrkeslivet. Terminsöversikt window.svDocReady(function ready() { var collapse = Soleil.Collapsible.create({ parentSelector: '#svid10_34d9e96416970a52c2a16aff', headerSelector: '#svid10_34d9e96416970a52c2a16aff .sh-expandable__header', contentSelector: '#svid10_34d9e96416970a52c2a16aff .sh-expandable > .sv-decoration-content', activeClass: 'sh-expandable--expanded', time: 150 }); var button = $svjq(''); $svjq('#svid10_34d9e96416970a52c2a16aff .sh-expandable > .sv-decoration-content').append(button); button.click(function () { collapse.toggle(); }); if (!Soleil.Utils.isOnline()) { collapse.show(); } }); Introduktion till journalistik • Journalistik- och mediehistoria • Mediemarknad-mediestruktur • Nyhetsvärdering och källkritik • InDesign och foto • Intervjuövning och mediespråk • Genrer, referat, notis och ingress Journalistikens arbetsmetoder • Medierätt • Yttrande- och tryckfrihet • Offentlighetsprincipen • Upphovsrätt, spelreglerna och personresearch • Ämneskunskaper om kommun och riksnivå • Skriva kommun- och riksartikel • Riksdag-regering-departement-partier-EU: hur ser det ut? Nyhetsjournalistik • Redigering, bildhantering och nyhetswebb • Att skriva för webben • Redaktionsövning med kommunwebb • Redaktionsövning med allmän nyhetswebb • Ämneskunskaper om kriminal- och ekonomijournalistik • Skriva artiklar om ekonomi, arbetsmarknad och krim • Rättsjournalistik: ”gripen-anhållen-häktad” • Ekonomi och näringsliv: var och hur hittar man material? Berättande journalistik • Reportage och opinionsartikel, recension, debattartikel • Nyhetsfoto och textanalys • Argumentationsanalys: hur benar man ut argumenten? Radio • Två veckors radiokurs Kortpraktik • Kortpraktik utanför Stockholm eller på specialredaktion TV och källkritik • Fyra veckors TV-kurs • Seminarieuppgiften ”Faktakollen” Tidskrift • Nyhetsgrafik • Bild- och upphovsrätt • Datorstött grävande • Magasins- och dagspresslayout • Tidskrift av typen ”Nyhetsfeature” • Marknads- och publikundersökning Individuellt projekt • Fördjupande ”minigräv” t ex inom ditt akademiska fält i valfritt medieformat • Egen research presenteras på metodseminarium Arbetssätt Kursen omfattar 60 högskolepoäng vilket innebär två terminers studier på heltid. Ansökan Urvalet till kursen grundas på resultat från ett antagningsprov som sker på plats på Södertörns högskola. Antagningsprovet bestå av två delar: Ett referatprov där man får lyssna på ca 10 minuters radioinslag. Sen har man 60 minuter på sig att koka ner detta till ett referat på ca 1 500 tecken . Ett mindre kunskapstest med frågor typ ”vad är det kemiska tecknet för järn?” Och – ”räkna upp länderna runt Östersjön. Räkna medsols och börja med Sverige” Antagningsprov sker lördagen den 30 maj, anmälan sker till journalistik@sh.se Observera att du dels ska söka till kursen genom antagning.se och dels anmäla dig till antagningsprovet på journalistik@sh.se . Lisa har fått prova på många olika former av journalistik – intervju med en student window.svDocReady(function ready() { var collapse = Soleil.Collapsible.create({ parentSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6aa190', headerSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6aa190 .sh-expandable__header', contentSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6aa190 .sh-expandable > .sv-decoration-content', activeClass: 'sh-expandable--expanded', time: 150 }); var button = $svjq(''); $svjq('#svid12_49156cbe171df91ec6aa190 .sh-expandable > .sv-decoration-content').append(button); button.click(function () { collapse.toggle(); }); if (!Soleil.Utils.isOnline()) { collapse.show(); } }); Lisa Björklund läser andra terminen på kursen Journalistik för akademiker. Hon gick den första terminen hösten 2011, och har sedan dess drivit eget företag och jobbat. Men nu är hon tillbaka på Södertörns högskola för att gå klart utbildningen och göra journalistisk praktik. Hög utbildningsnivå i gruppen – Både den här klassen och den förra tycker jag har haft väldigt fin sammanhållning. Den förra klassen har jag kontakt med fortfarande, och det är ändå nio år sedan vi pluggade tillsammans. Vi följer och hjälper varandra, tipsar om olika jobb eller föreläsningar. För att vara behörig till kursen Journalistik för akademiker (JAK) behöver man ha en kandidatexamen sedan tidigare. Lisa Björklund har en master i fri konst från Kungl. Konsthögskolan. De andra i klassen har olika bakgrunder. – Eftersom alla har en akademisk examen blir det en viss utbildningsnivå i gruppen. Sen är kursen väldigt praktisk, och man samarbetar mycket med varandra. Vilken utbildning man har sedan tidigare spelar inte så stor roll. Vill jobba med radio I somras jobbade Lisa Björklund som reporter på Blekinge Läns tidning , där flera från hennes förra JAK-klass har fått anställning. Framöver vill hon gärna jobba med radio och söker därför praktik på bland annat Sveriges Radio inför den valfria praktikterminen i höst. Hon tycker att kursen erbjuder möjligheten att prova många olika former av journalistik. – Utbildningen är bredare än jag hade trott, jag tror inte att det är något som inte funnits med. JAK är ganska komprimerad, och går fortare än den treåriga journalistutbildningen. Vissa delar hinner man bara känna på, och man kan inte fördjupa sig inom allt. Kursen avslutas med ett längre individuellt projekt. Flera av delkurserna går också att anpassa utifrån vad man själv har för utbildning eller intressen. – Man kan jobba vidare på vissa teman. På radiokursen gjorde jag ett reportage från robotutställningen på Tekniska museet, och sen har jag fortsatt med temat artificiell intelligens på olika sätt. På tidskriftskursen skrev jag till exempel om självkörande bilar och bussar. Vilka tycker du ska söka till JAK? – Man ska ha ett samhällsintresse, och intresse för människor! Sen är det helt klart en yrkesinriktad utbildning, så man ska vilja jobba med journalistik. – Det är nog bra att vara helt fokuserad på utbildningen och inte tro att man hinner med att jobba samtidigt. Kursen är definitivt på heltid! Text: Felix Lundin Eftersom alla har en akademisk examen blir det en viss utbildningsnivå i gruppen. Sen är kursen väldigt praktisk, och man samarbetar mycket med varandra. Vilken utbildning man har sedan tidigare spelar inte så stor roll. Lisa Björklund, master i fri konst från Kungl. Konsthögskolan. Student – Journalistik för akademiker
Teoretisk mediekunskap och användbara journalistiska verktyg Denna ettåriga kurs vänder sig till dig som redan har en akademisk examen och som vill komplettera den med en praktiskt inriktad journalistutbildning. Kursen behandlar journalistikens arbetsmetoder som nyhetsvärdering, källkritik, medierätt, etik, redaktionellt arbete samt mediernas betydelse i samhället. Du tränar förmågan att söka, tolka och värdera information samt bearbeta och presentera resultatet i olika medieformer. Du arbetar både i webbaserade medier och i traditionella medier som dagspress, tidskrifter, radio och TV. Arbetet sker i en realistisk redaktionsmiljö för flerkanalspublicering. Stor vikt läggs vid researchmetoder och gestaltning av materialet. Du får möjlighet att använda din kompetens från tidigare utbildning och yrkesliv och du får träning i att arbeta som allmänreporter. Efter kursen har du möjlighet att söka en termins praktik på en redaktion. Journalistik är ett tvärvetenskapligt ämne med fokus på medier och kommunikation. Inom ämnet varvas praktiska och teoretiska moment. De praktiska momenten innefattar skrivande, fotografering, filmning, radioinspelning och webbproduktion. De teoretiska delarna utgörs av studier om mediernas roll i samhället, medieetik, research och fördjupade samhällsstudier. Både ämnet journalistik och yrkestiteln är starkt kopplat till flera aktuella samhällsfrågor och är en viktig del av vår demokrati. Under dina journalistiska studier får du lära dig bevaka rättegångar, diskutera etik, utföra research om aktuella samhällsfrågor, utrikesbevakning, skriva reportage, göra radioprogram och mycket mer. Du får även utlopp för din språkliga och utforskande kreativitet, och tillsammans med kritiska förhållningssätt och teoretiska resonemang kring mediernas roll i samhället, skapar du en god balans och bred grund för framtida arbete. Studier i journalistik passar dig som har ett stort samhällsengagemang, vill reflektera kritiskt kring vår samhälle och vill arbeta med antingen traditionella eller digitala medier. Genom ett samarbete mellan den journalistiska och medietekniska avdelningen på Södertörns högskola sammanförs studier i journalistik och medietekniska verktyg. Erika ville ”utforska och göra” – intervju med en student window.svDocReady(function ready() { var collapse = Soleil.Collapsible.create({ parentSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6aa18b', headerSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6aa18b .sh-expandable__header', contentSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6aa18b .sh-expandable > .sv-decoration-content', activeClass: 'sh-expandable--expanded', time: 150 }); var button = $svjq(''); $svjq('#svid12_49156cbe171df91ec6aa18b .sh-expandable > .sv-decoration-content').append(button); button.click(function () { collapse.toggle(); }); if (!Soleil.Utils.isOnline()) { collapse.show(); } }); Erika Wallin har ett gediget samhällsintresse och funderade därför länge på att studera journalistik. Hon kände sig lockad till Journalistik för akademiker eftersom hon hört att kursen har många praktiska element, till skillnad från hennes tidigare examen i statsvetenskap som mest var teoretisk. En snabb och praktisk kurs – Jag ville ut och göra på riktigt, inte läsa teorier om vad som är journalistik. Jag ville utforska själv. Genom att göra. Och det har jag fått här på Södertörns högskola. Det har varit en övervägande del göra, snarare än att läsa kurslitteratur. När hon dessutom hörde om kursens format med ett års studier, istället för flera år som på den vanliga journalistutbildningen, var valet enkelt. Men det är viktigt att förstå att det är mycket som ska hinnas med på ett år och att tempot är uppskruvat – en intensiv kurs på många sätt. Erika jobbade tidigare som kommunikatör och i det arbetet skrev hon texter som hon beskriver som informerande och opersonliga. Det kändes därför utmanande när hon som journaliststudent skulle skriva reportage. – Det var bland det läskigaste, att få leka med orden. Att få vara kreativ. Jag känner att jag fått arbeta med text på ett sätt som för mig är helt nytt. Det har brutit ner många lager i hur jag är som skribent och jag har blivit friare i att skriva flera olika typer av texter. Det känns spännande och lustfyllt, säger hon. Stor variation bland kursmomenten Kursen är varierad och Erika beskriver den som en buffé där hon fått prova på många olika former, alltifrån kortare nyhetstexter till längre reportage och radio. Hon hade inte kunnat föreställa sig att det kunde vara så roligt med just radio. Framför ljudprogrammet försvann tid och rum där hon satt och klippte och redigerade ljudklipp. Därför vill hon göra sitt examensarbete som radioreportage. Examensarbetet ger tillfälle till sju veckors fördjupning och att få arbeta i den form man tyckt varit roligast under året. ”Ett av de roligaste akademiska sammanhangen” En av de största anledningarna till att välja Journalistik för akademiker är att kurskamraterna har olika erfarenheter och kompetens. – Det är sällsynt med en så varierad grupp. Man lär sig lika mycket av sina kurskamrater som av kursen. De är en otrolig tillgång i den här utbildningen. Det inte ofta man sitter med en förskollärare, en konstnär och en doktor i ekologisk ekonomi. Man ska välja Journalistik för akademiker för att bli en bättre skribent, men framförallt så är det här en av de roligaste akademiska sammanhangen man kan hamna i eftersom det är så spänstiga diskussioner. Text: Tor Jonsson Jag ville ut och göra på riktigt, inte läsa teorier om vad som är journalistik. Jag ville utforska själv. Genom att göra. Och det har jag fått här på Södertörns högskola. Det har varit en övervägande del göra, snarare än att läsa kurslitteratur. Erika Wallin, tidigare kandidatexamen i statsvetenskap. Student – Journalistik för akademiker