Spikningsceremoni med Anna Bark Persson

Anna Bark Persson presenterar sin avhandling ”Steel as the Answer? Viking Bodies, Power, and Masculinity in Anglophone Fantasy Literature 2006–2016”.

Ämne: genusvetenskap
Forskarutbildningsområde: Kritisk kulturteori
Forskningsprogram: ReNEW, Reimagining Norden in an Evolving World: An Excellence Hub in Research, Education and Public Outreach
Språk: svenska

Disputationen äger rum fredag den 2 juni kl 13.00 i sal MA648, Södertörns högskola.
Opponent: Maria Lindgren Leavenworth, professor, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet
Språk: engelska

Sammanfattning

Den här avhandlingen undersöker vikingamotivet i samtida engelskspråkig fantasylitteratur med fokus på maskulinitet, makt, kroppslighet och sexualitet. Studien tar avstamp i queerteoretiska perspektiv på maskulinitet och queer läsning som metod och förstår vikingen som på samma gång direkt kopplad till idéer om legitimering av normativa och hegemoniska former av maskulinitet och öppen för (queera) omförhandlingar och möjligheter bortom normativa manliga maskuliniteter.

Empiriskt utgår avhandlingen från en relativt ny subgenre av fantasy, gritty fantasy, som är djupt sammankopplad med samtida diskussioner kring maskulinitet i relation till misslyckande och kris och där vikingamotivet ofta har en framskjuten roll. Texterna som avhandlas är Joe Abercrombies The First Law (2006–2012) och The Shattered Sea (2014–2015), Richard K. Morgans A Land Fit for Heroes (2008–2016), Mark Lawrences The Red Queen’s War (2014–2016), och Elizabeth Bear and Sarah Monettes The Iskryne Saga (2007–2015).

Vikingen framträder som ett motiv som är djupt sammanbundet med idéer om det förflutna och historia, men som inte enbart kan reduceras till det. Istället förstår avhandlingen vikingen som en medial representation av spektakulär, kroppslig actionmaskulinitet och sätter den i relation till fantasytexten och fantasyvärldsbygget samt mer generella idéer om Norden. Vidare har den maskulina vikingen länge symboliskt kopplats ihop med reaktionära idéer om vit överhöghet, misogyni och homofobi, och avhandlingen intresserar sig för hur vikingens maskulinitet kan förstås bortom enbart i relation till idéer om män eller mäns angelägenheter.

Avhandlingen diskuterar vikingen i relation till rumslighet, temporalitet och kroppslighet och finner att i fantasytexten skildras vikingen med en fokus på en stark, muskulös kropp och som en barbarisk Andra från det förflutna, i opposition till såväl civilisation som modernitet och framtid. Här positioneras vikingen som en eskapistisk möjlighet utanför och i motsats till det nyliberala, senkapitalistiska samhället och disciplinär makt. Vidare, via postfeministiska perspektiv på maskulinitet, finner studien att fantasyvikingen också verkar svara mot feministisk och queer kritik av traditionella och homofoba former av maskulinitet genom att omforma vikingen och positionera den som ett objekt för olika former av (queera) begär. Samtidigt blir vikingen också en symbolisk tillflykt för konservativa idéer om maskulinitet, där ängslan över en förmodad förlust av traditionellt manliga egenskaper och manlig makt i senmoderniteten kan projiceras och upplösas.

Nyckelord: vikingar, Norden, maskulinitet, fantasylitteratur, queer läsning, temporalitet, postfeminism, kroppslighet