Beatriz Lindqvist

Professor

Bedriver etnologisk forskning om hur förskolebarn och pedagoger utforskar lokalsamhället och dess byggnader och naturmiljöer och hur aktiviteterna "gör" barn till medborgare.

08-608 40 57 086084057

Institutionen för historia och samtidsstudier

F1015

Min vetenskapliga verksamhet inleddes vid Lunds universitet där jag disputerade på avhandlingen Drömmar och vardag i exil. Chilenska flyktingars kulturella strategier, 1991. Ett grundläggande tema i avhandlingen är den komplexitet som framträder de kulturella processer genom vilka flyktingarna definierar sina tillhörigheter, sina livsmål och sina reflektioner över händelserna som tvingat dem att fly hemlandet. Teoretiskt har avhandlingen vägletts av en syntes av dialektisk materialism inspirerad av filosofen Karel Kosík och den hermeneutiska fenomenologins intresse för upplevelser, erfarenheter och berättande i språkfilosofen Paul Ricoeurs tappning.

Sedan 1997 är jag anställd som lektor i etnologi och forskare vid Södertörns högskola. Frågor om etnisk identitet och internationell migration som är fokus i avhandlingsarbetet återkommer också i min fortsatta forskning där jag bl. a reflekterar över dilemmat att etnicitet på samma gång som det utgör en beskrivning av ett studieobjekt också är ett analytiskt redskap. Två viktiga aspekter av etnicitet som diskuteras är sökandet efter autenticitet resp. skillnadsskapande praktiker. Processen att ”göra skillnad” utgör en politisk praktik eftersom det handlar om ”makten att definiera sig själv och andra”, vilket oundvikligen kan leda till kategoriseringar av människor som får oönskade negativa konsekvenser. I mina studier framhålls att vetenskapliga beskrivningar utgör en form av makt och att forskare har ett ansvar för att synliggöra betydelsen av politiska och materiella förutsättningar för en reell förändring av maktrelationer. Kärnan i diskussionen är att komplexa identifikationer inte kan reduceras till fixa kategorier, utan kan bäst förstås som effekter av artikulationer av maktrelationer och hierarkier i samhället.

Ett annat viktigt empiriskt och teoretiskt kunskapsfält utgörs av mina studier av hur genus interagerar med klass, ålder och sexualitet i feminitetskonstruktioner inom den svenska ekonomiska eliten. I en senare studie av den transnationella sexhandeln i östersjöregionen i När kunden är kung. Effekter av en transnationell ekonomi har jag fördjupat det intersektionella perspektivet på makt och identiteter. Frågor kring hur individer i underordnade positioner navigerar mellan dominerande maktrelationer och skapar ett visst handlingsutrymme för att definiera om verkligheten, skapa egna frizoner och ev. uppnå egna mål utgör en röd tråd i min vetenskapliga produktion.

De gäller även min undersökning av urbana antikapitalistiska aktivister i Litauen i antologin Urban Grassroots Movements and Grassroots Activism in Central and Eastern Europe där jag undersöker unga aktivister i Vilnius som både genom konkreta aktioner och genom symboliska uttrycksformer erbjuder motstånd mot den pågående privatiseringen och kommersialiseringen av rummet i staden. Jag inhämtar teoretisk inspiration från etnologisk kulturanalys och från Chantal Mouffes teorier om agonistiskt medborgarskap för att analysera alternativa aktivisters retorik och praktiker av motstånd mot den nyliberala hegemonin och mot privatisering av det offentliga rummet. Aktivisterna i Litauen artikulerar sitt motstånd genom prefigurativa akter där de utmanar den etablerade ordningen. Ett resultat av min studie är att den nyliberala staden utgör ett komplext och motsägelsefullt landskap för aktivism, eftersom det nyliberala kapitalistiska projektet har en anmärkningsvärd förmåga att inkorporera motståndares retorik för att omsätta den till en produktiv förnyelse av den egna diskursen.

I min pågående forskning inom projektet Being and becoming: A phenomenological perspective on formative dimensions of preschool education in Sweden and Germany, undersöker jag det lärande som sker i förskolors utomhusaktiviteter i relation till frågor om förtrogenhet, tillhörighet och ansvar för kultur- och naturomgivningar i närmiljön. Hur formas förskollärare och barn genom deltagande i dessa aktiviteter? Vilka möjligheter till delaktighet, inkludering och meningsskapande erbjuds? Studien äger både vetenskaplig och samhällsrelevans genom att den riktar fokus mot både förskollärarens lärande i relation till sin egen professionsutveckling och förskolebarnens lärande i relation till natur och kultur i närmiljön. Förskolegruppens undersökande, benämnande av natur (växter och djur, årstider, etc) och kultur (byggnader, platsens historia, berättelser, etc) i närmiljön utgör den empiriska grunden för denna studie. Att utgå från barns och vuxnas ”görande” i dessa aktiviteter är en forskningsstrategi för att komma åt en bred och fördjupad förståelse av vad det är för slags (ut)bildning till medborgare som sker utanför förskolans väggar.

Projektets teoretiska och metodologiska ramverk är fenomenologiskt och lägger tonvikt vid sammanflätningar av levd erfarenhet och kulturella konstruktioner, alltså vad barn och vuxna gör, hur de upplever aktiviteter genom praktiker, handlingar och situationer snarare än genom språkliga konstruktioner. Det innebär att didaktiska möjligheter och dilemman kommer att belysas i ”görandet”, och i samspelet mellan barn, vuxna och natur resp. kulturmiljö. Begreppet intentionalitet, i betydelsen att människan alltid är riktad mot något utanför sig själv, även när hon försöker förstå sig själv, är centralt för analys av dessa skeenden. Genom att det konkreta ”görandet” undersöks blir det möjligt att närma sig processer i förskolans vardag genom vilka de agerande utvidgar sina repertoarer, utforskar nya förhållningssätt och utvecklar nya kunskaper samtidigt som de justerar sina verklighetsbilder och självuppfattningar. Projektgruppen samlar kompetens från arbetslivsforskning, den praktiska kunskapens teori, filosofi och etnologi och har ett tydligt syfte att vara teori- och metodutvecklande inom empirisk fenomenologisk forskning i humaniora.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA