Cecilia Ferm Almqvist

Cecilia Ferm Almqvist

Professor

Programsamordnare

08-608 45 75 086084575

Lärarutbildningen

MC613

Den forskning jag bedriver berör i stora drag deomkrati, inkluderings- och likvärdighetsfrågor inom det pedagogiska området med specifikt fokus på estetiska uttrycksformer och musikpedagogik. För närvarande driver jag i första hand fyra forskningsprojekt, förutom kontinuerliga filosofiska studier inom det nämnda området, då i första hand med utgångspunkt i fenomenologiska tänkare.

Forskningsprojektet Explorativ bildning i strömmande media – Spotify som ett case, finaniseras av Wallenbergsstiftelsen och är ett mångdisciplinärt gränsöverskridande projekt där kollegor ifrån pedagogik, medie- och kommunikationsvetenskap, engelsk litteratur, musipedagogik, musikvetenskap och ljudteknik arbetar tillsammans. Att ny teknik erbjuder information och bildningsmöjligheter för gemene man står klart (Johansson, 2013) vilket är intressant ur ett demokratiperspektiv. Den förändrade mediabranschen där digital förmedling ger nya förutsättningar för människans tillgång till olika kulturella uttryck har främst studerats ur teknisk och ekonomisk synvinkel. Vi behöver nu ställa nya frågor, för att förstå vilken funktion strömmande musik och andra typer av konstuttryck kan ha i människors liv, samt hur tekniska strömmande bolag som Spotify förhåller sig till och samspelar med dessa funktioner. Det övergripande syftet med studien är att fördjupa förståelsen för meningsskapande i människa-maskin-interaktion och relationen mellan bildning och social interaktion. Mer specifikt var syftet att utforska bildning i skärningspunkten mellan strömmande medier, konst och användare och utgår ifrån Spotify som ett case. För att täcka in syftet formulerades följande forskningsfrågor. 1. Hur och i vilken grad kontrollerar faktorer av teknisk, juridisk, ekonomisk och etisk art möjligheterna för meningsskapande i interaktionen mellan ett strömmande medie som Spotify, konst och människor? 2. Hur inverkar kvalitén på musik och annan konst som medieras via strömmande medier på möjligheter till bildning och meningsskapande? 3. Hur skapar människor mening i de sammanhang strömmande medier som Spotify erbjuder? 4. I vilken grad är användaren, som en aktiv producent, involverad i sin bildningsprocess via de algoritmer som utgör digitalt deltagande? 5. Vilka aspekter av styrning och kontroll av möjligt användande blir synliggjorda? Mycket tyder på att Spotify som strömmande (bildande) medie dominerar den svenska marknaden. Detta förhållande ger en unik bildningsmöjlighet för människor i Sverige, och möjligen också människor i flera andra länder, i takt med att Spotify etablerar sig i allt större omfattning. Bildning definieras i sammanhanget som en resa från det kända till det okända, mellan historien och framtiden, det fria och det ofria. Under sextiotalet användes public service i ett bildande syfte, till exempel när det gäller musikaliskt lärande och socialisation. Nuvarande teknik möjliggör att Spotify, som medium, kan erbjuda sina användare personliga erbjudanden, samtidigt som sociala utbyten också möjliggörs, genom ett komplext samspel mellan människa, konstuttryck och teknik. Bredden, omfattningen och tillgängligheten i samspel med teknologi på flera nivåer gör Spotify som case mycket intressant att studera ur bildningssynpunkt i ett gränsöverskridande projekt. Leijonhufvud visade i sin avhandling (2018) att även andra faktorer än ekonomiska och tekniska inverkar på hur detta samspel ter sig och utvecklas, att olika ideologier är med och inverkar på vad Spotify erbjuder vem, på vilket sätt, och i vilket sammanhang. Dessa ideologier, och inte minst den bildande tanken, inverkar på hur tekniken används. Utan att förstå hur bildningsprocessen konstitueras i detta medium finns risk för att människor blir passiva mottagare av konstbudskap genom ett oreflekterat deltagande i den digitala tekniken. En gräns- och disciplinöverskridande studie var nödvändig för att komma åt och försöka förstå nämnda komplexa fenomen där meningsskapande, teknik, och konst sammanflätas. Angreppssättet har gett tillgång till Spotify’s tekniska konstruktion, användares data och aktiviteter, mänskliga erfarenheter, meningsskapande och lärande. Därför har gränsöverskridande studien med netnografisk och etnografisk karaktär genomförts, vars resultat presenteras och diskuteras i denna bok. Aktivitetsobservationer och djupintervjuer med användare, studier av filosofiska texter, tidigare forskning inom området, styr- och mediala dokument, samt strömmat ljud i i förhållande till meningsfull lyssning har varit aktuella metoder. Projektet har resulterat i fördjupad kunskap om strömmande media i relation till bildning, vilket blir intressant att diskutera ur pedagogiska, musikvetenskapliga kulturrelaterade, medietekniska samt samhälleliga perspektiv.

Age on Stage är ett EU-projekt som fokuserar äldre dansares möjligheter till uttryck i Europa. En mindre del av projektet finansierade en forskningsdel, där workshopserier för äldre amaöter, 65-85 år följdes via observationer, fältnotiser, videoinspelningar och intervjuer. Studien bedrivs i fenomenologisk anda och försöker beskriva fenomenet dans som konstärliguttrycksform för äldre, ur en rad olika perspektiv. Den första delstudien alstrade tre artiklar som tittar på koreografens roll, respektive deletagarnas upplevelser och berättelser, som betonar förutsättningar, samt existantiella, estetiska och fysisak dimensioner av deltagandet. Den andra delstudien har följt utvecklingen mot en multikonstnälrig utställning, där livsberättelser, införlivade uttrycksformer, samt kollektivt skapandedansscener sätts samman. Materialet bearbetas under våren 19 och presenteras vid konferenser och publiceras under2020.

Det tredje projektet fokuserar elgitarrspelande tjejers upplevelser av att detla i ensembleundervisning på gymnasiets estetiska program. Med främst Simon de Beauvoirs teorier om det andra könet som utgånspunkt skapas förståelse för de situationer som beskrivs och implikationer, inte minst gällande lärarens ansvar kommer i blickfånget.

Det fjärde projektet utforskar etetisk erfarenhet bland deltagare i skapande projekt inom ramen för Kulturverket i Umeå. Två verksamheter där elever i årskurs fyra samt besökare på Vanlijdrömmen (ett funktionsvariationscafe) erbjuds att skapa konst tillsammans med "proffs" för att uttrycka ideer och tankar. Projektet intensifieras under 2021.

 

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA