Historiografiskt kan min vetenskapliga verksamhet och profil placeras inom ramen för den internationella historievetenskapliga inriktning som ofta kallas för the New Cultural History, ”den nya kulturhistorien”. I blickfånget för min forskning står tidigmodern och modern svensk historia. Utmärkande för min forskning är vidare att den är starkt tvärvetenskapligt orienterad. Jag har länge rört mig i skärningsområdet mellan de historiska, genusvetenskapliga, människorättsliga och kriminologiska/viktimologiska fälten. Det kulturhistoriska perspektivet i kombination med poststrukturalistiskt inriktad genus- och maskulinitetsteori, inklusive diskursanalys, har utgjort grundläggande utgångspunkter och analytiska verktyg i mina studier av i synnerhet våldets, utsatthetens och det mänskliga lidandets sammanflätade historier från 1500-talet till vår egen samtid. 

För närvarande bedriver jag ett flerårigt forskningsprojekt som är finansierat av Brottsofferfonden. Projektet, med arbetstiteln Våldets djupa spår. Talet och tystnaden om våldsoffers lidande och rättigheter i svensk rättslig diskurs och praktik ca 1945 till nutid, syftar till att ur ett genealogiskt och intersektionellt perspektiv utforska talet och tänkandet om våldsoffers rättigheter och lidande i svensk rättslig diskurs under efterkrigstiden. Detta sett i ljuset av två övergripande diskursiva processer under perioden i fråga; framväxten av de universella mänskliga rättigheterna som en dominerande samtalsordning med universella moralanspråk respektive etableringen av en medicinvetenskaplig diskurs om den våldsdrabbade individens fysiska och psykiska ohälsa.

I min tidigare forskning som i huvudsak har fokuserat den tidigmoderna epoken har en rad olika aspekter av våldets, utsatthetens och det mänskliga lidandets historia behandlats. Framträdande teman har varit  synen på adelns och officerskårens dueller och ärekränkningar under 1700-talets första hälft, synen på militärers våld och övergrepp mot civila i 1600-talets krigslagstiftning, moralfilosofi, provinspolitik och militärrättsliga hantering, samt talet och tystnaderna om våld mellan män i svensk samhällsdebatt, medicinvetenskaplig diskurs och rättslig praktik från 1700-tal till tidigt 1900-tal. 

Publikationer i urval

Monografier

I begynnelsen var dådet. Talet och tystnaderna om våld mellan män från 1700-tal till tidigt 1900-tal, Daidalos förlag, 2015 ISBN 9789171734525

Våldets väsen. Synen på militärers våld mot civilbefolkning i 1600-talets Sverige, Lund, 2012, (sakkunniggranskad monografi) ISBN 978-91-87199-07-3

Duellanten och rättvisan. Duellbrott och synen på manlighet i stormaktsväldets slutskede (Diss), Lund 2007. ISBN 978-91-976529-3-3

Artiklar

”Lokalsamhällets offentlighet. Makt och människor i reformationstidens Malmö” i Leif Runefelt & Oskar Sjöström (red.), Förmoderna offentligheter. Arenor och uttryck för politisk debatt 1550-1830, Nordic Academic Press, 2014 ISBN: 9789187351129 

”Heder och kunskapssyn i 1700-talets medicinvetenskapliga debatt” i Marie Lindstedt Cronberg och Catharina Stenqvist (red.) Dygder och odygder. Förmoderna perspektiv på tillvaron, Lund, 2010. ISBN 9789-71-95537-66-8 Länk till annan webbplats.

”Generalauditör Croneborg och våldets historia. Den militärrättsliga bedömningen av våld under 1600-talet” i Maria Sjöberg (red.): Sammanflätat. Civilt och militärt i det tidigmoderna Sverige, Opuscula Historica Upsaliensia 40, Uppsala 2009
ISBN 978-91-977312-3-2

”Kyrkoherden och krigskrönikören. Synen på militärt våld under 1600-talet” i Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist (red.) Förmoderna livshållningar : dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen, Lund 2008. ISBN 978-91-85509-06-5

”Duellpolitik och duellestetik under 1800-talets första hälft. Representationer av våld i politisk debatt och skönlitterär fiktion", i Eva Österberg & Marie Lindstedt Cronberg, Våld. Representation och verklighet (red.), Lund 2006 ISBN 91-89116-87 Länk till annan webbplats.