Min forskning kretsar kring tre breda teman, vilka utforskats från ett kritiskt, mediesociologiskt och historiskt perspektiv: medier och arbete; mediepolitik och välfärd och medier och klass.

I min avhandling (2013) studerade jag arbete och produktion i ett svenskt mediebolag, och hur dessa omvandlades i relation till digitaliseringen av produktionen. I ett senare forskningsprojekt fördjupade jag intresset för arbetsvillkoren i medieindustrin och fokuserade då särskilt på olika former av obetalt och icke-traditionellt arbete (praktikanter, volontärer osv.) I ett projekt som avslutades år 2021 utforskade jag relationen mellan fängelser och medier och jag har bland annat undersökt hur anstalterna bidragit till utvecklandet av medieteknologi och komponenter till kommunikationsinfrastruktur, och hur detta arbete förändrats under 1900-talet. Ett annat forskningsintresse är frågan om mediepolitik och reglering. Jag har studerat dessa frågor i relation till digitalisering, plattformisering och fildelning, men också i relation till medieforskningens egen historia och jag har fördjupat det intresse jag hade redan i avhandlingen för svensk mediereglering genom en studie av närradioreformen på 1970-talet liksom av reglering kring reklam i medier . Under de senaste åren har jag tillsammans med forskare från Uppsala universitet intresserat mig för frågan om ”medievälfärd” och den nordiska ”medievälfärdsstaten”, både historiskt och idag och arbetar för närvarande med att ta fram en ansökan för ett större forskningsprojekt om medborgarnas åsikter och kunskaper om mediepolitik i de nordiska länderna.

I såväl frågor om arbete som i frågor om politik och reglering finns makt- och konfliktdimensioner som inbegriper ett av sociologins stora teman: frågan om samhällsklass. Detta tema har jag också arbetat explicit med i det av Vetenskapsrådet finansierade forskningsprojektet Klass på TV (2015–2018). I projektet studerades gestaltningar och representationer av samhällsklass i svensk television men också produktionen av svensk television utifrån ett klassperspektiv.

Intresset för klass och ojämlikhet ligger också bakom den senaste utvecklingen av mina forskningsintressen där frågan om tillit (och misstro) i relation till medier och kommunikation står i centrum. Under 2020 arbetade jag i ett projekt finansierat av Formas med frågan om tilliten till mediernas rapportering om Covid-19 och från år 2022 leder jag ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet i vilket vi utforskar medietillit (eller bristen på den) utifrån begreppet sociala föreställningsvärldar.