Håkan Olsén

Docent

Professor

08-608 47 38 086084738

Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik

070 257 71 33 0702577133

MD268

Jag har i min forskning intresserat mig för fiskars beteende och fysiologi. De projekt som pågår är följande.

1. Effekter av läkemedel på fiskars beteende och fysiologi.

Många olika läkemedel har visat sig förekomma i avloppsvatten från reningsverk. Femton av 101 analyserade läkemedel låg inom ett koncentrationsintervall som med stor sannolikhet har farmakologiska effekter på fiskar. Tre av dessa läkemedel är selektiva serotonin-upptagshämmare, SSRI, dvs. citalopram, fluoxetin och setralin. SSRI är en grupp läkemedel som har orsakat stigande oro ur miljöhänseende de senaste åren. Då SSRI påverkar serotoninupptaget från synapser till nervceller i hjärnan är det stor risk att beteendet hos fiskar påverkas vid exponering och som i sin tur kan leda till ekologiska konsekvenser. Vi har registrerat beteendestörningar på guppy (Poecilia wingei) efter att de exponerats för Citalopram som har högst koncentration av SSRI-preparaten i vatten från reningsverk. SSRI-preparat har även visat sig kunna bioackumuleras då läkemedlen är något lipofila och har hittats i muskel och hjärna hos fiskar. Forskning på kroniska effekter på fisk av dessa preparat är obefintlig. För närvarande studerar vi effekter av SSRI på stress- och reproduktionsbeteenden hos storspigg (Gasterosteus aculeatus) som är vanligt förekommande i Östersjön.

2. Historien bakom rudan i Östersjöområdet och dess möjliga framtid.

Detta mångvetenskapliga projekt påbörjas 2010. Rudan (Carassius carassius) var en viktig matfisk från medeltiden fram till den industriella revolutionen. Rudan odlades för att ätas under fastan. Genom sin förmåga att överleva utan tillgång till syrgas under vintern gjorde den lättodlad i små dammar, den blev den enda fisk som överlevde stränga vintrar med brist på syre. I många gamla skrifter antyds det att fiskarna blivit transporterade av munkar och präster och introducerats i dammar intill kloster och herrgårdar. Det finns emellertid inga bevis för detta, men möjligheten finns då rudor kan överleva en tid i fuktig mossa och denna metod har brukats för transport av rudor. Vi vill med en kombination av genetiska metoder och historiska dokument ta reda på om de fiskar som fortfarande finns i gamla dammar i närheten herresäten kan spåras till någon svensk "urruda" eller till något bestånd längre söderut. Vi vill även undersöka dessa dammrudors släktskap med de vilda rudor som finns i Östersjön och i kustsjöar. De som finns "vilda", d.v.s. ej i små dammar, kan ha en helt annan spridningshistoria och då på egen hand spridit sig norrut.Två arbeten har publicerats i vetenskapliga tidskrifter. I samarbete med brittiska forskare (Hull University och CEFAS, Norwich), studerar vi genetiskt släktskap mellan rudbestånd i Östersjöregionen och övriga Europa för att klarlägga artens möjliga spridningsmönster efter istiden.

Nyligen avslutade projekt:

1. Betydelsen av feromoner under reproduktionen hos lax- och karpfiskar.Vi utför studier både på lab. och ute i fält. Det har visat sig att hormoner som är viktiga för mognaden av äggen och efterföljande ägglossning innan leken fungerar som feromoner, luktsignaler, när de avges till vattnet och påverkar hanarnas beteende och spemieproduktion.

2. Inverkan av bekämpningsmedel på öring- och laxhanars reproduktion.

Många olika brekämpningsmedel kommer ut i våra vattendrag och sjöar vid besprutning av skogs- och jordbruksmark. Väldigt lite är känt om vilka effekter dessa har. I detta projektet studerar vi om bekämpningsmedel kan ha negaitv effekter på fiskars lekbeteende och reproduktiva framgång.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA