Jag är språkvetare och forskare i svenska med särskilt intresse för modern, talad svenska. En stor del av min forskning knyter an till globaliseringens sociolingvistik och frågor om flerspråkighet. Jag är också verksam på högskolans utvecklingsenhet för högskolepedagogik och bildning. Sedan mars 2022 är jag föreståndare för enheten.

Som lektor i svenska är jag lärare i ämnet svenska, men också på Södertörns olika lärarprogram. T.ex. undervisar jag på Självständigt arbete på Grundlärarutbildning 4–6 och Skriftspråksutveckling på Grundlärarutbildning förskoleklass och 1–3. Jag har tidigare varit ämnessamordnare (jan. 2015–feb. 2020) för ämnet svenska.

Forskning

Jag är sedan 2018 projektledare för ett forskningsprojekt om språk i yrkeslivet för individer som arbetspendlar inom byggbranschen till Sverige från länder på andra sidan Östersjön. Vi frågar oss hur deras språkliga vardag ser ut under arbetet i Sverige och hoppas kunna diskutera frågan om språkkunskaper och tillgång till arbete: Hur organiserar de sitt yrkesliv i Sverige språkligt? Måste man kunna svenska för att arbeta i Sverige? Vi söker svar på frågorna genom etnografiska observationer på byggarbetsplatser och näranalyser av videoinspelad interaktion. Efter projektet vill vi kunna ge rekommendationer för hur samhällets insatser för språkinlärning kan effektiviseras och anpassas för individer med olika behov och målsättningar. Medforskare är Linda Kahlin (Södertörns högskola), Leelo Keevallik (Linköpings universitet) och Matylda Weidner (Kazimierz Wielki University, Bydgoszcz, Polen).

Den senare frågan står också i fokus för ett andra projekt där jag är medforskare. Det handlar om yrkesspråk och yrkessvenska för nyanlända (Forte 2020–2023). Målet är att ge vetenskapligt grundade rekommendationer till hur yrkesutbildningar i svenska kan bedrivas. Projektledare är Stina Hållsten (Södertörns högskola). Medforskare är Maria Eklund Heinonen (Södertörns högskola).

I ett tredje projekt, finansieras av Vetenskapsrådet 2022–2024 [Dnr 2021–03044], undersöker jag tillsammans med projektledaren Lina Nyroos (Södertörns högskola) samspel och interaktion i svenska polisförhör, med fokus på objektivitet, frågekonstruktioner och polisens omformuleringar.

I det här forskningsprojektet studeras polisförhörets interaktionella praktiker i ljuset av rättstatsens principer för objektivitet och opartiskhet. Språket är det viktigaste verktyget för en polis under intervjun; det är genom språket som frågor ska ställas, minnen återskapas och händelser rekonstrueras. Därför är också studier av polisförhöret med särskilt fokus på interaktionen mellan deltagarna viktiga. Internationellt sett har det under senaste decennier skett en ökning av studier som belyser detta, särskilt inom fältet Forensic Linguistics. Trots detta har svenska polisförhör, insamlade från verkliga fall, inte undersökt i någon större utsträckning. För att fylla den luckan kommer vi i detta projekt att undersöka verkliga svenska polisförhör, där vi analyserar hur objektivitet konstrueras och hanteras interaktionellt, med särskilt fokus på dels polisens formulering av frågor (och tillhörande svar), dels praktiken att omformulera den intervjuades utsaga. Materialet består av redan insamlade inspelade förhör i typen grova brott, och det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av Conversation Analysis (CA) som tillåter studier av interaktionens mikro-kosmos.

Projektet har sammantaget såväl vetenskaplig som samhällelig relevans då det undersöker myndighetsutövning i praktiken och hur rättsstatens principer efterlevs och återskapas i faktiska samtal. Det är genom social interaktion som institutioner konstrueras och upprätthålls. Mer specifikt bidrar projektet till Forensic Linguistics och Conversation Analysis (CA), samt till den nordiska samtalsanalysens kunskapsfält om institutionella samtal. Projektet har också praktisk nytta för Polisen och utbildningen av polisstudenter, särskilt i fråga om intervjuteknik vid polisförhör.

Högskolepedagogik

I relation till universitets- och högskoleutbildning är internationalisering en fråga som intresserar mig mycket. Som postdoktor vid Malmö högskola (2011–2013) forskade jag om internationalisering av högre utbildning i ett försök att förstå detta trendiga policybegrepp som pedagogisk praktik, och som mer än en fråga undervisning på engelska istället för svenska. Temat knyter an till min avhandling (Uppsala universitet 2010), där jag undersökte hur studenter och lärare hanterar undervisning på engelska. Vilka normer uppstår i praktiken och hur förhåller sig lärare och studenter till policyn om en nominellt engelskspråkig utbildning?

Mitt intresse för internationalisering av högre utbildning har lett mig vidare till högskolepedagogiskt utvecklingsarbete och jag är sedan mars 2022 föreståndare för Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning vid högskolan.