Ingela Tykesson

Docent

Lektor

08-608 40 38 086084038

Institutionen för kultur och lärande

PB230

Jag är docent i svenska på Södertörns högskola och har arbetat här sedan starten, 1997.

Mitt huvudintresse ligger inom ämnet interaktionell sociolingvistik och min forskningsinriktning är språkanvändning i en samhällelig kontext, med betoning på språklig interaktion i arbetslivet. I min avhandling Samtal i butik studeras butiksbiträdens språkliga interaktion med kunder. Främst analyseras samtal som spelats in i dag, men i ett historiskt kapitel behandlas också normförändringar från 1940-talet och framåt. Där fick jag möjlighet att ägna mig åt i mitt andra intresse inom lingvistiken: språkförändring. Efter avhandlingen har jag medverkat i ett utvecklingsprojekt om personalens språkanvändning inom äldreomsorgen. Därefter har jag haft två projekt tillsammans med Linda Kahlin, först ett om svenska färdtjänstbeställares telefonsamtal med operatörer på ett callcenter i Chisinau i Moldavien och sedan ett projekt om utlandsrekryterade läkares inskolning i sjukvårdssvenska i Polen.

När jag började arbeta på Södertörns högskola var det som adjunkt med uppdrag att undervisa i skriftlig framställning och kommunikation. 1998 drog jag igång kursen Kreativt skrivande, som jag var engagerad i fram till 2010. Ansvaret för kreativt skrivande-kurserna på A och B-nivå delade jag under flera år med Hélène Edberg. Från 2010 till och med 2014 var jag programansvarig/programsamordnare för Kommunikatörsprogrammet (f.d. Informatörsprogrammet), ett program med svenska som huvudämne.

Som lärare har jag genom åren också varit engagerad i olika program inom lärarutbildningen, för närvarande på delkurserna Förskolebarnets språkutveckling och Mötet med skriftspråket inom den erfarenhetsbaserade delen av förskollärarutbildningen. Innan jag anställdes på Södertörns högskola arbetade jag bland annat som språkkonsult och gymnasielärare i svenska.

Pågående forskningsprojekt: Utlandsrekryterade läkares inskolning i sjukvårdssvenska i Polen

Utlandsutbildade läkare har fått allt större betydelse för svensk sjukvård. De flesta svenska landsting rekryterar aktivt läkare i andra länder, och Socialstyrelsens prognos pekar på ett fortsatt behov av sådan rekrytering. I flera EU-länder ges kurser i sjukvårdssvenska utanför Sverige. Efter ca ett halvårs utbildning i svenska väntar en anställning i Sverige, inom något av de landsting som också står för utbildningskostnaden.

Inom projektet avser vi studera östeuropeiska läkares inskolning i svenska i Polen, med fokus på muntlig interaktion, och därefter följa upp och studera läkarnas språkanvändning när de har arbetat en tid i Sverige. Det övergripande, empiriska syftet är att undersöka hur yrkesrelaterade språkutbildningar som äger rum utanför målspråksmiljön förbereder deltagarna för mötet med svenskt arbetsliv. Inledningsvis kommer vi att undersöka utbildningarna utifrån bl.a. följande frågor: Hur förbereder språkutbildningarna för arbete på ett nytt språk? Vilka kommunikativa praktiker utgör de största utmaningarna? Vilka kommunikativa färdigheter behövs för att hantera de sociala och kulturella normerna i den svenska vårdorganisationen? Ett teoretiskt syfte med att närmare undersöka de nyanlända läkarnas interaktion med förstaspråkstalare är att utveckla förståelsen för innebörden i begreppet interaktionell kompetens och dess betydelse för språkinlärning och -undervisning.

Teoretiskt och metodologiskt är studien förankrad i interaktionell sociolingvistik och etnografiskt inriktad kommunikationsforskning. Undersökningen inleds i Polen, när utbildningen nyligen påbörjats, genom observationer och intervjuer. I ett andra steg, vid slutet av utbildningen, görs nya observationer tillsammans med eliciterande övningar med kursdeltagarna. I ett tredje steg studeras läkarna på plats i Sverige, med fokus på läkarnas muntliga interaktion med personal och patienter.

Det planerade projektet berör arbetskraftens rörlighet på den gemensamma europeiska arbetsmarknaden och effekter av migration. Projektet kan bidra till ökad kunskap om språkliga och kulturella aspekter av en europeisk arbetsmarknad. Det kan också bidra till ökad kunskap om vuxna migranters väg mot avancerad andraspråksanvändning.

Avslutat forskningsprojekt: Servicesamtal på distans

Företagens globalisering har i ökande grad lett till utlokalisering av arbeten inom tjänstesektorn. På senare år har företag i Sverige prövat modellen att ge arbetskraften i östeuropeiska låglöneländer intensivutbildning i svenska för att därefter betjäna svenska uppringare via ett callcenter i sitt hemland. En följd av denna nya modell är att ett stort antal kommuner och landsting i Sverige sedan 2005 lägger ut uppgiften att ta emot telefonsamtal om färdtjänst till företag som anlitar arbetskraft i Estland, Lettland eller Moldavien. Det är samtalen som kopplas till Moldavien som står i fokus för forskningsintresset i detta projekt, kallat Servicesamtal på distans.

Huvudsyftet med studien är att identifiera kommunikativa hinder och resurser för intersubjektiv förståelse för samtal inom denna specifika institutionella kontext. En övergripande frågeställning är vilka typer av kommunikativa problem som kan förekomma i samtalen, samt vilka kommunikativa resurser de samtalande använder för att hantera sådana problem i interaktionen.

Teoretiskt anläggs ett dialogistiskt perspektiv på samtal och samtalande. Kort innebär det att en individ betraktas som beroende av andra individers erfarenheter, handlingar, tankar och yttranden, alltså inte som en autonom och självbestämmande person. Det planerade angreppssättet i projektet är komparativt. Ett material bestående av cirka 400 inspelade telefonsamtal som tas emot i Moldavien kommer att jämföras med ett material av lika många telefonsamtal som tas emot i Sverige, så långt jämförelser är möjliga, givet en rad kontextuella skillnader mellan dessa båda verksamheter. Fältarbetet har inletts under våren 2011. Respektive verksamhet har studerats på plats genom intervjuer och iakttagande observation, så kallad medlyssning.

Metoderna som används i analysarbetet är förankrade i conversation analysis (CA). Det är en empiriskt baserad, induktiv samtalsanalytisk metod, som förutsätter att forskaren närmar sig sitt material utan förbestämda hypoteser. Analysen omfattar i vis mån även skriftanvändning, eftersom telefonistens skärmarbete är en integrerad del av samtalet.

Med projektet har vi gett ett bidrag till empiriskt grundad kunskap om kommunikationens villkor och funktion i denna nya variant av servicetelefontjänst. Projektet har uppenbar relevans för svenskt samhällsliv, särskilt med tanke på att teletjänster berör färdtjänstresenärer i 120 kommuner och åtta landsting. Projektet kan också ge ett bidrag till förståelsen språkliga praktiker i transnationella verksamheter.

Publikationer

Kahlin, Linda, Tykesson, Ingela & Romanitan, Mihaela (2018). Methods for studying migrant doctors’ transition to a new language. I: Hållsten, Stina & Nikolaidou, Zoe (red.), Explorations in Ethnography, Language and Communication: Capturing Linguistic and Cultural Diversities. Södertörns högskola. S. 101–125.

Tykesson, I, Kahlin, L. & Romanitan, M. (2017). Samma arbete, nytt språk – byte av arbetsspråk för läkare med utländsk bakgrund. I: Bendegard, S, Melander Marttala, U. & Westman, M. (red.), Språk och norm. Rapport från ASLA:s symposium Uppsala universitet 21–22 april 2016. Language and norms. Papers from the ASLA Symposium at Uppsala University 21–22 April, 2016. (ASLA:s skriftserie nr 26.) Uppsala: ASLA: Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. S. 139–46.

Kahlin, Linda & Tykesson, Ingela, 2016. Styrning av språkligt beteende på callcenter i Sverige och Moldavien. I: Gustafsson, Anna W, Holm, Lisa, Lundin, Katarina, Rahm, Henrik & Tronnier, Mechtild (red.) Svenskans beskrivning 34: Förhandlingar vid Trettiofjärde sammankomsten, Lund den 22–24 oktober 2014. Lundastudier i nordisk språkvetenskap A74. Lund: Lunds universitet. S. 257-270.

Kahlin, L & Tykesson, I, 2016. Identity attribution and resistance among Swedish-speaking call centre workers in Moldova. Discourse studies 2016 vol. 18 (1): 87–105.

Språk och identitet. Rapport från ASLA:s symposium, Södertörns högskola 8-9 maj 2014 (2015). Kahlin, L, Landqvist, M & Tykesson, I (red.) ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap och Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola 5. Huddinge: Södertörns högskola.

Tykesson, I. & Kahlin, L, 2014: Att ge eller inte ge återkoppling – moldavisk callcenterpersonal i dialog med svenska uppringare. Nordand – nordisk tidsskrift for andrespråksforskning 2014, 9 (1): 89–115. Bergen: Fagboksforlaget.

Tykesson, I. & Kahlin, L. (2013) "Va du pratar bra svenska"– värderingar i färdtjänstsamtal till Moldavien. I: C. Rosén, P. Simfors, A-K Sundberg (red.) Språk i undervisning: rapport från ASLA:s vårsymposium, Linköping, 11-12 maj, 2012. Linköping/Växjö: ASLA:s skriftserie 24. S. 183–194.

Kahlin, L. & Tykesson, I. (2012). Att få grepp om samtalskontexten. I: Karlsson, A-M, Landqvist, M. & Rehnberg, H. S. (red.), Med språket som arbetsredskap: Sju studier av kommunikation i vården. Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola 1. Huddinge: Södertörns högskola. S: 91–104

Tykesson, I. & Landqvist, M. (2011). Språkstimulerande övningar för personal inom äldreomsorgen: Metodutveckling med forskarstöd. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Landqvist, M & Tykesson, I. (2011). Språklig medvetenhet inom äldreomsorgen. I: A. Ylikiiskilä & M. Westman (red.), Språk för framtiden. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Falun, 12-13 november 2010. ASLA:s skriftserie 23. Falun: Association suédoise de linguistique appliquée (ASLA). S. 112–124.

Tykesson, I. (2010). "Säg aldrig Vad får det lov att vara: Samtalsnormer i butiker från 1940-talet till i dag". I: Så skapades den moderna butiken: teknik, ansvar och arbete under 100 år. Näringslivshistoria 4. Bromma: Centrum för Näringslivshistoria. S. 19–52.

Tykesson, I. (2010). Välkomna hit till min kassa. Språktidningen 2/10. S. 18–23.

Tykesson-Bergman, I. (2007). Har kunden alltid rätt? Språkvård. 2/07

Tykesson-Bergman, I. (2006). Butikssamtal från 40-tal till 90-tal. Artikel i Företagsminnen 2006:2. Bromma: Centrum för näringslivshistoria.

Tykesson-Bergman, I. (2006). Samtal i butik: Språklig interaktion mellan biträden och kunder. (Stockholm studies in Scandinavian philology 41.) Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Visst går det att förbättra myndighetsspråket Åsa Wedin (red.) Fi, Ds1993:61.

Övrigt

Kundsamtalet – en metodinriktad förstudie. Rapport från ett projekt finansierat av LO:s medel för forskningsinitiering. SU 2000.

"Dyngsur och dyngrak". Drag i samtalsstilen hos en rutinerad sjöräddningsledare, magisteruppsats i svenska. SU 1998.

Skriva effektivt, SIPU, 1992.

Ordfräs, en teaterföreställning om språket, tillsammans med skådespelaren Cecilia Walton, 1989–90.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA