Jenny Gunnarsson Payne

Jenny Gunnarsson Payne

Docent

Lektor

Professor

08-608 45 03 086084503

Institutionen för historia och samtidsstudier

F1014

Jag disputerade i etnologi med min doktorsavhandling Systerskapets logiker: En etnologisk studie av feministiska fanzines år 2006 (Umeå universitet). Avhandlingen, som undersöker framväxten av en svensk feministisk fanzinegemenskap mellan åren 1997 och 2003, utgjorde en språngbräda för ett flertal tematiska forskningsintressen som jag sedan breddat och fördjupat, både teoretiskt och empiriskt. Empiriskt undersöker avhandlingen produktion av fanzines, en specifik och för 1990 och 2000-talen delvis tidstypisk form av feministiska rörelsemedier. Som sådana argumenterar jag i avhandlingen för att de feministiska fanzinen både fortsätter och bryter med tidigare former av självpublicering inom den feministiska rörelsen. Genom att tillämpa Ernesto Laclaus politiska diskursteori på detta material visar jag även hur "systerskap" kom att fungera som ett slags "inskriptionsyta" (en så kallad "tom signifikant") för ett antal disparata och ibland rent av sinsemellan motsägelsefulla feministiska logiker. Föreställningen om ett gemensamt systerskap fungerade med andra ord som en nödvändig förutsättning för att dessa fanzines skulle kunna agera som en gemenskap snarare än ett antal separata politiska projekt – även i de fall fanzinens åsikter av vad själva detta systerskap var, eller borde vara, skilde sig radikalt åt.

Efter disputationen vidareutvecklade jag min forskning om feministisk medieproduktion som postdoktor inom projektet Feminist Media Production in Europe (då förlagt vid Akademie der bildenden Künste Wien, 2008-2009), där jag bland annat började intressera mig för bloggens roll för feministisk medieproduktion. Detta arbete fortsatte jag sedan under min tid som postdoktor på Institutionen för Etnologi, Religionshistoria och Genusvetenskap på Stockholms universitet (2009-2010), då jag dessutom utvidgade mitt empiriska intresseområde till att omfatta feministisk film- och teveproduktion. Resultaten av min doktorala och postdoktorala forskning har publicerats internationellt, bland annat i tidskrifter och redigerade volymer som European Journal of Womens Studies, International Journal of Cultural Studies och Blackwell-Wileys The International Encyclopedia of Media Studies.

Sedan 2010 och framåt har jag, vid sidan av mitt fortsatta intresse för genus- och sexualitetspolitiska rörelsers medieproduktion, kommit att utvidga mitt empiriska och teoretiska fält till att omfatta det mångvetenskapliga forskningsfältet som sedan en tid tillbaka håller på att växa fram kring nya reproduktiva teknologier. Sedan 2010 arbetar jag med ett forskningsprojekt om det växande fenomenet reproduktivt resande, dvs. människor som reser utomlands för fertilitetsbehandling. Projektet undersöker specifikt det ökande reproduktivt resande som sker mellan Sverige och det forna Östeuropa, framförallt i syfte att erhålla behandling mot infertilitet av med hjälp av donerade ägg. Projektet bidrar bl.a. med ökad kunskap om hur föreställningar om reproduktion, genus och släktskap förändras i de reproduktiva teknologiernas kölvatten – och hur dessa förändringar är fundamentalt kontextbundna.

2013-2016 arbetade jag även med projektet Frysta tillgångar: En intersektionell studie av genus, äggbanker och reproduktivt åldrande (finansierat av Vetenskapsrådet). Empiriskt undersöker projektet effekterna av den nya medicinska teknologin vitrifiering – en typ av nedfrysningsprocess som ger nya möjligheter att effektivt frysa ned och tina upp mänskliga äggceller i fertilitetsbevarande syfte – ger upphov till, särskilt i relation till kulturella föreställningar om kvinnors reproduktiva åldrande. Förutom att det här projektet ska bidra med empirisk kunskap om detta nya fenomen, så syftar projektet till att bidra med ny teoretisk kunskap om ålder som intersektionell kategori för genusteori, men också till att teoretisera hur reproduktivt åldrande är något som skapas i gränssnittet mellan fysiologiska processer, politiska beslut, kulturella föreställningar och individuellt identitetsarbete. I kölvattnet av den här nya teknologin har det även vuxit fram ett antal nya (möjliga) användningar av mänskliga äggceller, som t.ex. nu kan frysas ned i fertilitetsbevarande syfte för patienter som genomgår könskorrigering, eller för att bevaras och användas efter döden.

Från och med Januari 2018 leder jag projektet Reproducing (In)Justice: Towards a theory of relational reproductive justice of surrogacy in Baltic, Central, and Eastern Europe.

Förutom min forskning så handleder jag doktorander från en rad olika ämnen (Etnologi, Arkeologi, Miljövetenskap och Historia), och undervisar på mångvetenskapliga forskarutbildningskurser, främst på temat diskursteori och diskursanalys.

Jag är sedan september 2015 forskningsledare vid Centre for Baltic and East European Studies (CBEES).

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA