Malin Eriksson

Jag är socionom med magisterexamen i socialt arbete och doktorsexamen i folkhälsovetenskap. År 2015 utnämndes jag till docent i folkhälsovetenskap och 2020 till professor i socialt arbete. Min forskning centreras kring frågor om social ojämlikhet i hälsa och livschanser, med särskilt fokus på hur samhälleliga och sociala faktorer – såsom boende- och livsmiljöer, sociala nätverk och socialt kapital – påverkar och kan motverka dessa ojämlikheter.

Jag forskar om hur begreppet socialt kapital kan användas som ett analytiskt verktyg inom socialt arbete, folkhälsovetenskap och polisiärt arbete för att främja social hållbarhet. Mina studier omfattar bland annat betydelsen av sociala nätverk och socialt kapital för ungas och äldres psykiska hälsa samt för migranters livschanser och etablering. Ett särskilt fokus ligger på samhällsarbete och förebyggande socialt arbete, samt hur socialt arbete relaterar till frågor om social hållbarhet.

Teoretiskt är jag engagerad i att vidareutveckla begrepp och perspektiv kring social hållbarhet och sociala bestämningsfaktorer för hälsa inom både forskningsfältet och professionen socialt arbete. Metodologiskt kännetecknas min forskning av ett användande av mixade metoder, med särskild expertis inom kvalitativa metoder – framför allt Grundad Teori.

Inom ramen för min forskning har jag haft omfattande samverkan med aktörer utanför akademin. Jag ingår i en av Fortes beredningsgrupper och har varit sakkunnig forskare i Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i projektet Förebygga ungdomskriminalitet i nordiska länderna. År 2022 tilldelades jag Nordea och Umeå universitets samverkanspris för min forskningsnära samverkan med det omgivande samhället.

Pågående forskningsprojekt

• 2023-2026 (Vetenskapsrådet, VR). The development of individual and neighbourhood social capital and their effects on health outcomes during the COVID-19 pandemic. (Projektledare).
• 2025 - 2028 (Vetenskapsrådet, VR). ENTITLED: Ojämlikhet i förekomst och tillgång till vård för vanliga psykiska tillstånd och substansbruksyndrom i Sverige, med utgångspunkt i intersektionell analys och implementeringsforskning (Medverkande forskare)
• 2023 – 2026. KAMPRADSTIFTELSEN. Social capital for identification and support of young people's mental health. (Medverkande forskare)

• 2019- 2026. Forte. Hållbara levnadsvaneförändringar med hjälp av skräddarsydd, anpassningsbar och riskmedveten digital coaching (STAR-C). (Medverkan forskare).

Avslutade forskningsprojekt

• 2019 – 2021. (FORMAS) Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden: En mixad metodstudie (Projektledare)
  
• 2018-2020. (Polismyndigheten Stockholmsregionen) Vetenskaplig belysning av satsningen Mareld. (Projektledare)
• 2016 – 2018. (Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse) Child health inequalities and place: An exploratory study combining multi-level analyses and micro-qualitative studies. (Projektledare)
• 2019 – 2022. (Vetenskapsrådet). Att bryta cirkeln mellan fattigdom och ohälsa hos äldre: En studie som undersöker komplexa interaktioner mellan livsloppsfaktorer som påverkar hälsosamt och jämlikt åldrande i Kambodja. (Medverkande forskare)
• 2019 – 2021. (Forte). Att använda tvång mot asylsökande barn: Tvångsmedelsanvändning vid av- och utvisningar (Medverkande forskare)
• 2016- 2018. Statens Institutionsstyrelse (SiS). Ensamkommande flyktingungdomars placering på SiS särskilda ungdomshem:Orsaker, resultat och eftervård. (Medverkande forskare)
• 2016 – 2018. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Lokal resiliens mot radikalisering och våldsbejakande extremism - från ett krisberedskapsperspektiv (Medverkande forskare)
• 2012 – 2014. Europeiska flyktingfonden; Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå. (Medverkande forskare).
• 2012 – 2014. Vetenskapsrådet (VR, Swedish research Links). To understand the role of social capital for health promotion – methodology development based on research collaboration between Sweden and Tanzania. (Medverkande forskare).
• 2010 – 2013 Vetenskapsrådet (VR); Promoting health by strengthening social capital – should interventions target individual, groups or neighbourhoods? (Medverkande forskare).
• 2004 – 2007 Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd; Kan folkhälsan förbättras om det sociala kapitalet stärks? (Medverkande forskare).

Publikationer (urval de senaste 5 åren)

1. Eriksson, M., Santosa, A., Zetterberg, L., Scarpa, S., Ng, N (2025). Social capital as a protective resource in times of social crisis—lessons learned from the COVID-19 pandemic. A mixed-method study protocol. Frontiers in Public Health 13:1648074. doi: 10.3389/fpubh.2025.1648074
2. Bellander, S. Eriksson, M., Sundqvist, J., & Ghazinour, M. (2025). “A Gap Between Decision and Execution”: An Explorative Study of the Swedish Police’s Experiences in Implementing the 2015 Counter‑Terrorism Strategy. European Journal on Criminal Policy and Research https://doi.org/10.1007/s10610-025-09616-1.
3. Eriksson, M., Sundberg, L., Santosa, A., Lindgren, H., Ng, N., Lindvall. (2025). Health behavioural change – the influence of social-ecological factors and health identity. International Journal of Qualitative Studies in Health and Well-being, 20:1, 2458309, DOI: 10.1080/17482631.2025.2458309
4. Eriksson, M (2024). En folkhälsovetenskaplig preventionsapproach – ett sätt att stärka kunskapsbasen om förebyggande socialt arbete och en förebyggande socialtjänst? Socialmedicinsk tidskrift, Volym 101, Nr 4-6, sid. 511 – 530.
5. Bellander, S., Eriksson, M., Sundqvist, J., Ghazinour, M. (2024). To what Extent did the Terrorist Attack in Stockholm 2017 instill Fear in the Swedish Population? Behavioral Sciences of Terrorism and Political Aggression, org/10.1080/19434472.2024.2406349
6. Stjerna Doohan, I., Ghazinour, M., Eriksson, M., Padyab, M., and Sundqvist, J. (2024). Challenges for Unaccompanied Asylum-Seeking Minors in Swedish Compulsory Institutional Care. Frontiers in Human Dynamics, section Migration and Society, Volume 6, 10.3389. doi.org/10.3389/fhumd.2024.1411378
7. Ahlborg, M., Morgan, A., Svedberg, P., Nygren, J., Eriksson, M. and Häggström Westberg, K. (2024). SoCap YMH – youth mental health, social capital and help-seeking: a study protocol. Frontiers in Public Health 12:1406649.
8. Hjertstedt, M., Eriksson, M., Hansson, J. (2024). Åldersbedömningar i svensk asylprocess – Gräsrotsbyråkrati eller expertstyre? Socialmedicinsk tidskrift, 101(1):57-70.
9. Lestari, S.K. Eriksson, M., de Luna, X., Malmberg, G., Ng, N. (2024). Volunteering and instrumental support during the first phase of the pandemic in Europe: The significance of COVID-19 exposure and stringent country’s COVID-19 policy. BMC Public Health, 24:99 doi.org/10.1186/s12889-023-17507-5.
10. Wossenseged Birhane Jemberie, Snellman, F., Eriksson, M., Hammarberg, A. (2023). ‘Ageing with an alcohol problem is not what I envision’: Reclaiming agency in shaping personal ageing trajectory and recovery from alcohol problems". BMC Geriatrics, 23:866. doi.org/10.1186/s12877-023-04573-y.
11. Hansson, J., Eriksson,, Hjerstedt, M., Ghazinour, M (2023). Coercive Measures against Minors in the Swedish Asylum Process: Legal Uncertainty, Ambivalence and Experiences of Intrusiveness. Nordic Journal of Social Research, 14(1), 1–21. doi.org/10.18261/njsr.14.1.6
12. Canabarro, A., Eriksson, M., et al (2023). Cognitive social capital as a health-enabling factor for STI testing among young men in Stockholm, Sweden: A cross-sectional population-based study. Helyion, 9(10258):e20812. DOI: 10.1016/j.heliyon.2023.e20812
13. Zetterberg, L., Eriksson, M., Ravry, C., Santosa, A. & Ng, N. (2023): Neighbourhood social sustainable development and spatial scale: a qualitative case study in Sweden, Local Environment, 28(6)793–810. doi.org/10.1080/13549839.2023.2179610.
14. Blom, B., Eriksson, M., Snellman, M-L (2023). Socialtjänstens arbete med social hållbarhet – en introduktion. Socialtjänstens arbete med social hållbarhet: insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå / [red] Björn Blom; Malin Eriksson; Marie-Louise Snellman, Lund: Studentlitteratur AB, 2023, s. 21-37.
15. Zetterberg, L., Eriksson, M. (2023). Socialt kapital som verktyg i planering för socialt hållbara bostadsområden. Socialtjänstens arbete med social hållbarhet: insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå / [red] Björn Blom; Malin Eriksson; Marie-Louise Snellman, Lund: Studentlitteratur AB, 2023, 1, s. 139-152.
16. Snellman, M-L, Blom, B, Eriksson, M (2023). Social hållbarhet och en hållbar socialtjänst – utmaningar och möjligheter. Socialtjänstens arbete med social hållbarhet: insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå / [ed] Björn Blom; Malin Eriksson; Marie-Louise Snellman, Lund: Studentlitteratur AB, 2023, 1, s. 299-316.
17. Eriksson, M (2022). En essä om sociala bestämningsfaktorer för hälsan som ett användbart begreppsligt ramverk för hälso- och sjukvårdskuratorernas arbete. Socionomens forskningssupplement,52.
18. Eriksson, M., Sundqvist, J. (2022). Problembilden – medborgarnas kontra polisens perspektiv. I M. Ghazinour, och M. Eriksson (Red), sid. 75–101. Polisiärt arbete i utsatta områden – utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
19. Eriksson, M. (2022). Socialt kapital och lokalt polisarbete. I M. Ghazinour, och M. Eriksson (Red), sid. 225 - 243. Polisiärt arbete i utsatta områden – utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
20. Lestari, S.K. Eriksson, M., de Luna, X., Malmberg, G., Ng, N. (2022). Frailty and types of social relationships among older adults in 17 European countries: A latent class analysis. Archives of Gerontology and Geriatrics, 101: 104705.
21. Eriksson, M., Santosa, A., Zetterberg, L., Kawachi, I., and Ng, N. (2021). Social Capital and Sustainable Social Development—How Are Changes in Neighbourhood Social Capital Associated with Neighbourhood Sociodemographic and Socioeconomic Characteristics? Sustainability, 13, 13161. doi.org/10.3390/su132313161.
22. Zetterberg L., Ailiana, S., Karlsson, M., Ng, N., Eriksson, M. (2021). Impact of COVID-19 on neighborhood social support and social interactions in Umeå municipality, Sweden. Frontiers in Sustainable Cities, 3:685737.doi: 10.3389/frsc.2021.685737
23. Ghazinour, M., Rostami, A., Eriksson, M., Padyab, M., Wimelius, M. (2021). Are the Problems and Motives Clear Enough? A Study on the Placement of Unaccompanied Asylum-Seeking Minors at Compulsory Care Institutions in Sweden. Journal of Refugee studies, 34(2):1675-1694.
24. Ghazinour, M.,Padyab, M., Eriksson, M., Hansson, J., Sundqvist, J. (2021). Den psykiska hälsan hos poliser som arbetar i yttre tjänst i särskilt utsatta områden. Socialmedicinsk tidskrift, Vol 98 Nr 2: 290–302
25. Ng, N., Eriksson, M., Guerrero, E., Gustafsson, C., Kinsman, J., et. Al (2021). Sustainable behaviour change for health supported by person-Tailored, Adaptive, Risk-aware digital Coaching in a social context: Study protocol for the STAR-C research programme. Frontiers in Public Health 9:593453. doi: 10.3389/fpubh.2021.593453
26. Lestari, S.K.de Luna, X., Eriksson, M., Malmberg, G., Ng, N. (2021). A longitudinal study on social support, social participation, and older Europeans’ Quality of life. SSM – Population Health. 13: 100747. org/10.1016/j.ssmph.2021.100747
27. Santosa, A., Ng, N., Zetterberg, L., Eriksson, M (2020). Study Protocol: Social capital as a resource for the planning and design of socially sustainable and health promoting neighbourhoods - A mixed method study. Frontiers in Public Health, 8:581078. doi: 10.3389/fpubh.2020.581078
28. Nygren, L., Eriksson M, Edvall-Malm, D., Hamreby, K. (2020). Diskontinuitet i sociala barnavårdsprocesser – från risktecken till vuxenliv. Socionomens Supplement, 48:18–29.
29. Eriksson, M. (2020). Twenty years of research on social capital and health: what is the utility for health promotion? Socialmedicinsk tidskrift, 97:467-477,
30. Eriksson, M. Dahlblom, K. (2020). Children's perspectives on health promoting living environments: the significance of social capital. Social Science & Medicine, 258:113059. org/10.1016/j.socscimed.2020.113059.

Böcker (redaktör)

1. Ghazinour, M., Eriksson, M. (2022). Polisiärt arbete i utsatta områden – utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
2. Blom, B:, Eriksson, M., Snellman, ML (2023). Socialtjänstens arbete med social hållbarhet. Lund: Studentlitteratur.