Akademisk biografi

Sedan höstterminen 2015 är jag verksam som lektor i litteraturvetenskap vid Södertörns högskola och sedan 2018 professor i ämnet. Jag är dessutom föreståndare för avdelningen för estetik, konstvetenskap och litteraturvetenskap.

Jag disputerade 2005 på en fenomenologiskt inriktad avhandling om Birgitta Trotzigs författarskap, men har sedan dess huvudsakligen ägnat min forskning åt tysk litteratur och estetik från perioden 1770–1830, framför allt Johann Wolfgang Goethe, Karl Philipp Moritz och de tidiga romantikerna. I fokus för mitt intresse står frågor som befinner sig i gränslandet mellan litteratur- och konstvetenskap, filosofi och estetik, till exempel ideologi, representation, teckenteori, estetisk erfarenhet och estetiska gränsfenomen. Mellan 2017 och 2021 ledde jag, tillsammans med Karl Axelsson och Camilla Flodin, ett treårigt forskningsprojekt som heter Estetikens århundrade i nytt ljus. Estetisk heteronomi från Shaftesbury till Schelling och som är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

Tillsammans med Claudia Lindén undervisar och forskar jag om gotisk litteratur. Mitt eget fokus är den amerikanska sydstatsgotiken (Southern Gothic) och dess rumsliga dimensioner hos exempelvis William Faulkner, Carson McCullers och Gillian Flynn.

Mina internationella kontakter finns både i Europa och USA. Jag har varit Visiting Scholar vid Department of Philosophy vid Columbia University, New York (2014) och German, Nordic, and Slavic Department vid University of Wisconsin-Madison (2019), samt Visiting Professor (Matariki Fellow) vid Deutsches Seminar vid Eberhard Karls Universität Tübingen, Tyskland (2014–2015).

Genom åren har jag hållit kurser på alla nivåer inom litteraturvetenskapen, från nybörjare till doktorander, och på både svenska och tyska. Jag undervisar gärna om äldre litteratur, framför allt antiken, men också om romantiken och 1900-talslitteratur. Dessutom undervisar jag om litteraturteori, i synnerhet fenomenologi och tematisk kritik, marxism, narratologi och poststrukturalism.

Sedan 2020 är jag ledamot av Svenska litteratursällskapets i Finland vetenskapliga råd. Jag har tidigare varit skattmästare för Svenska litteratursällskapet samt under 2015 och 2016, tillsammans med Anna-Maria Rimm, redaktör för Tidskrift för litteraturvetenskap.

Pågående forskningsprojekt

Literature of the Unspoken. The Presence of History in Southern Gothic Fiction, tillsammans med Claudia Lindén

Publikationer i urval

Böcker

Beyond Autonomy in Eighteenth-Century British and German Aesthetics, red. Karl Axelsson, Camilla Flodin och Mattias Pirholt, Routledge Studies in Eighteenth-Century Philosophy (New York & London: Routledge, 2021), 314 s.

Luften så klar. Nordeuropeiska konstnärer och författare i Rom 1780–1950, red. Roland Lysell, Mattias Pirholt & Anna Smedberg Bondesson (Göteborg/Stockholm: Makadam, 2020), 287 s., 15 artiklar

Kulturmöten. En festskrift till Christine Farhan, red. Amelie Björck, Eva Jonsson, Claudia Lindén & Mattias Pirholt (Huddige: Södertörns högskola, 2020), 297 s.

Grenzerfahrungen. Studien zu Goethes Ästhetik, Beiträge zur neueren Literaturgeschichte, bd 388 (Heidelberg: Winter, 2018), 269 s.

Recensioner: Leena Eilittä i Modern Language Review 115 (2020), s. 746–748; David Wellbery i Goethe Yearbook 28 (2021), s. 368–370

Das Abenteuer des Gewöhnlichen. Alltag in der deutschsprachigen Literatur der Moderne, red. Thorsten Carstensen & Mattias Pirholt, Philologische Studien und Quellen 267 (Berlin: Erich Schmidt Verlag, 2018), 383 s.

Recensioner: Viktor Fritzenkötter i Zeitschrift für Germanistik 31 (2021), s. 175–178

Ofullbordade utopier. Tyskspråkig litteratur från tre århundraden (Stockholm: Aiolos, 2016), 210 s.

"någonstädes mellan sol och söder, mellan nord och natt". Interdisciplinära studier tillägnade professor Torsten Pettersson, red. Jenny Björklund, Ann-Sofie Lönngren, Mattias Pirholt, Magnus Ullén & Maria Wennerström-Wohrne (Möklinta: Gidlunds, 2015), 426 s.

"Darum ist die Welt so groß". Raum, Platz und Geographie im Werk Goethes, red. Mattias Pirholt & Andreas Hjort Møller, Beiträge zur neueren Literaturgeschichte 326 (Heidelberg: Winter, 2014), 239 s.

Recensioner: Michael Bies i Goethe-Jahrbuch 131 (2014), s. 219-220; Gustav Landgren i Germanisch-Romanische Monatsschrift 66 (2016), s. 115-117

Metamimesis. Imitation in Goethes Wilhelm Meisters Lehrjahre and Early German Romanticism, Studies in German Literature, Linguistics, and Culture (Rochester, NY: Camden House, 2012), 220 s.

Recensioner: Paul Bishop i Journal of European Studies 43 (2013), s. 184-186; Jon Helgason i Sjuttonhundratal 2013, s. 226-227; Andreas Hjort Møller i Orbis litterarum 68 (2013), s. 525; Dirk Kemper i Germanistik 54 (2014), s. 485-486; Franz R. Kempf i German Studies Review 37 (2014), s. 172-174; John B. Lyon i Goethe Yearbook 22 (2015), s. 287-289; Friederike von Schwerin-High i European Romantic Review 26 (2015), s. 89-97; Martin Swales i The Modern Language Review 109 (2014), s. 548-550; Christine Waldschmidt i Athenäum 23 (2013), s. 231-235

Constructions of German Romanticism. Six Studies – Konstruktionen der deutschen Romantik. Sechs Studien, Historia litterarum 29, red. Mattias Pirholt (Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2011), 189 s.

Recensioner: Jon Helgason i Sjuttonhundratal 2012, s. 223-225; Andrew Miller i Romantik 1 (2012), s. 168-169

Tolkningens scen, Festskrift till Roland Lysell, red. Otto Fischer (huvudred.), Carin Franzén, Paula Henrikson, Mattias Pirholt, Cecilia Sjöholm, Jakob Staberg & Jon Viklund (Stockholm: Aiolos, 2008), 265 s.

Ett språk, ett spår. En studie i Birgitta Trotzigs författarskap, diss. Uppsala (Stockholm/Stehag: Symposion, 2005), 384 sidor (a Länk till annan webbplats.bstract Länk till annan webbplats.)

Vetenskapliga artiklar

”Heimentlassung. Die Heimat und die Wüste in Ingeborg Bachmanns Todesarten-Projekt”, Heimat in Literatur und Kultur. Neue Perspektiven, red. Thorsten Carstensen & Oliver Kohns (München: Wilhelm Fink, [under utg.]), ca 20 s.

”Imagery, Irony, and Transcendence in Carl Jonas Love Almqvist’s The Queen’s Tiara”, Scandinavian Studies 94/2 (2022), s. 196–220

”Imitation, Interest, and the Ethics of Imperfection in Karl Philipp Moritz’s Aesthetics, 1786–1788”, Monatshefte 113/2 (2021), s. 263–285

"Goethe's Exploratory Idealism", Beyond Autonomy in Eighteenth-Century British and German Aesthetics, Routledge Studies in Eighteenth-Century Philosophy, red. Karl Axelsson, Camilla Flodin & Mattias Pirholt (New York & London: Routledge, 2021), s. 217–238

"Disinterested Love. Ethics and Aesthetics in Karl Philipp Moritz’s 'Versuch einer Vereinigung aller schönen Künste und Wissenschaften unter dem Begriff des in sich selbst Vollendeten'", Goethe Yearbook 27 (2020), s. 63–81

"Karl Philipp Moritz' melankoliska blick och mötet med Italien", Kulturmöten. Festskrift till Christine Farhan, red. Amelie Björck m.fl. (Huddinge: Södertörns högskola, 2020), s. 241–258

"Walter Benjamins Ekphrasen des Alltags in Berliner Kindheit um 1900", Das Abenteuer des Gewöhnlichen. Alltag in der deutschsprachigen Literatur der Moderne, red. Thorsten Carstensen & Mattias Pirholt, Philologische Studien und Quellen 267 (Berlin: Erich Schmidt Verlag, 2018), 307-326

”I begynnelsen var traumat. Prolegomenon till en analys av Kjell Westös Drakarna över Helsingfors”, Modernitetens uttryck och avtryck. Litteraturvetenskapliga studier tillägnade professor Claes Ahlund, red. Anna Möller-Sibelius & Freja Rudels (Åbo: Föreningen Granskaren, 2017), s. 241–250

"´Gott segne Kupfer´. Goethes Kunstbeschreibungen im Zeitalter des semitechnischen Reproduzierbarkeit", Zeitschrift für Kunstgeschichte 80 (2017), s. 392-417

"Sentimentale Gegenstände. Die sentimentalisch-zeitliche Bedeutsamkeit des Symbols bei Goethe", Augenblick, Lebenszeit, Geschichte, Ewigkeit. Die Zeit in Goethes Werken, Beiträge zur neueren Literaturgeschichte 366, red. Liisa Steinby & Michael Schmidt (Heidelberg: Winter, 2017), s. 93-136

"ins Praktische der Kunst einzugreifen. Goethes und Meyers Preisaufgaben für bildende Künstler", Wirkendes Wort 66 (2016), s. 385–396.

"Aesthetic Union and the Politics of Sameness in Clemens Brentanos Theoretical Writings", Afterlives of Romantic Intermediality. The Intersection of Visual, Aural, and Verbal Frontiers, red.Leena Eilittä & Catherine Riccio-Berry (Lanham: Lexington, 2016), s. 95-112

"A Truth Tried and Tested. The Phenomenology of Truth in Herders Plastik", Herder: From Cognition to Cultural Science/Von der Erkenntnis zur Kulturwissenschaft, red. Beate Allert (Heidelberg: Synchron, 2016), s. 63-77

"Am Rande der Kunst. Arabeske, Ornament und die Heteronomie der Ästhetik Goethes", Germanisch-Romanische Monatsschrift 65 (2015), s. 149-163

"Ord ur en mun som inte själv kan tala. Hjalmar Gullbergs negativa poetologi", "någonstädes mellan sol och söder, mellan nord och natt". Interdisciplinära studier tillägnade professor Torsten Pettersson, red. Jenny Björklund m.fl. (Möklinta: Gidlunds, 2015), s. 273-292

"Alltid hemma. Topografi och utopi hos Bachmann och Jelinek", Aiolos, nr 46–47 2014, s. 139–159

"Die Teilung des Raums. Wandlungen der ästhetischen Erfahrung Goethes", "Darum ist die Welt so groß". Raum, Platz und Geographie im Werk Goethes, Beiträge zur neueren Literaturgeschichte 326, red. Mattias Pirholt & Andreas Hjort Møller, 326 (Heidelberg: Winter, 2014), s. 203–238

"Lättjans poetik och politik i Friedrich Schlegels Lucinde", Aiolos, nr 44–45 2012, s. 35–44

"Naturens främmande form. Efterbildningskritik och estetiskt vetande i den unge Goethes estetiska skrifter", Samlaren 133 (2012), s. 145–165

"Det estetiskas gränser. Inledning till estetikens problem hos Goethe", Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria 2011, s. 227–239

"Nachahmung und Symbolik. Zu den geschichtsphilosophischen Grundlagen der Ästhetik Goethes", Studia Neophilologica 83 (2011), s. 220–227

"Kommunikativ ambivalens i Joel Petterssons Måndagsmorgon", Avain, nr 3 2011, s. 38–47

"Romanticism and Modernity. Master Narrative and the Ideological Construction of Literary History", Constructions of German Romanticism. Six Studies – Konstruktionen der deutschen Romantik. Sechs Studien, Historia litterarum 29, red. Mattias Pirholt (Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2011), s. 153–181

"Uncanny Writing: Shock Impression and the Phenomenology of Writing", Carriages and Computers. Aesthetic Technologies in Literature from the 18th to the 21st Century, red. Gunnar Foss & Yngve Sandhei Jacobsen (Trondheim: Tapir, 2009), s. 153–163

"A Symbolic-Mystic Monstrosity. Ideology and Representation in Goethes Wilhelm Meisters Lehrjahre", Goethe Yearbook 16 (2009), s. 69–99

"En ofullständig modernisering. Georg Brandes läser Esaias Tegnér", Ett möte. Svensk och dansk litterär romantik i ny dialog, Centrum för Danmarksstudier 20, red. Gunilla Hermansson & Mads Nygaard Folkmann (Göteborg/Stockholm: Makadam, 2008), s. 40–52

"Överskridande och överträdelse. Om imitationsestetiken i Friedrich Schlegels Lucinde", Tidskrift för litteraturvetenskap, nr 2 2008, s. 25–39

"Bild och drift. Ludwig Tiecks Franz Sternbalds Wanderungen", Tolkningens scen, Festskrift till Roland Lysell, huvudred. Otto Fischer (Stockholm: Aiolos, 2008), s. 11–24

"Det orena ödet. Friedrich Hölderlins hymn Der Rhein", Aiolos, nr 27–28 2006, s. 109–121

"Naturens fördubbling. Från symbol till allegori i Ola Hanssons tidiga författarskap", Samlaren 126 (2005), s. 66–96

"Ekfras och eskatologi i Birgitta Trotzigs prosapoesi", Litteratur og visuell kultur. Literature and Visual Culture, red. Dagný Kristjánsdóttir (Reykjávik: Bókmenntafræðistofnun, Háskóla Íslands, 2005), s. 203–211

"Robert Musil och berättandets ort. En läsning av Die Verwirrungen des Zöglings Törless", Valör, nr 2–3 2003, s. 78–93