My Klockar Linder

Fil dr

Lektor

Jag är idéhistoriker och forskar inom projektet "Transnationell pronatalism" finansierat av Östersjöstiftelsen. Jag undervisar på KKE-programmet samt idéhistoria A och B.

Institutionen för historia och samtidsstudier

F823

Jag heter My Klockar Linder och är idéhistoriker. I min forskning ägnar jag mig åt välfärdsstatens politiska kulturhistoria med särskild fokus på begrepps och politikområdens historiska formering. Jag intresserar mig alltså för hur politikområden uppstår, utformas och förändras, liksom hur de begrepp och kategorier som på olika sätt organiserar vår värld upprättas och sätts i bruk. En av mina drivkrafter som idéhistoriker är att utforska, problematisera och historisera standardbeskrivningar, oavsett om dessa handlar om hur kulturbegreppet är utformat eller om principer för rättvisa inom ramarna för svensk välfärdspolitik.

Jag disputerade vid Uppsala universitet 2014 på avhandlingen Kulturpolitik. Formeringen av en modern kategori. I avhandlingen studerade jag den svenska kulturpolitikens formering under 1900-talet och uppkomsten av ett modernt kulturpolitikbegrepp. Med utgångspunkt bland annat i begreppshistoriska perspektiv och governmentalityforskning undersökte jag hur kulturpolitik etablerades som en språklig kategori, som utgångspunkt för vetenskaplig kunskapsproduktion och som område för politiska och administrativa åtgärder. Avhandlingen tilldelades Westinska priset av Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala och finns tillgänglig i fulltext elektroniskt.

I min senare forskning har jag ägnat mig åt problemställningar inom det befolknings- och familjepolitiska området, samt tangerat frågor om reproduktionspolitik. 2015-2017 var jag postdok vid Göteborgs universitet och forskade om kategorin barnlöshet och hur gränsen mellan frivillig och ofrivillig barnlöshet upprättades i 1930- och 40-talets befolkningspolitiska diskussioner. Mitt nuvarande forskningsprojekt ”Transnational pronatalism” (finansierat av Östersjöstiftelsen, pågår 2019-2021) handlar om samarbeten och utbyten mellan tre befolkningspolitiska organisationer – en finsk, en finlandssvensk och en svensk – som var verksamma under 1940-talet. Frågan jag ställer är hur pronatalistiska principer och ideal – alltså principer för att främja familjebildning och nativitet –artikulerades och förhandlades som del av transnationella utbyten.

Jag har varit anlitad som lärare på Södertörns högskola sedan 2007 och har även undervisat vid Uppsala respektive Göteborgs universitet. Genom olika kurser har jag undervisat på allt från antikens estetiska tänkande via 1800-talets samhällsteorier till politiskt tänkande på 1900-talet och jag har även undervisat i vetenskapshistoria liksom på vad i bred mening kan förstås som metod. Jag har därutöver en ämnesmässig specialkompetens i att undervisa om kulturbegreppets, kulturpolitikens och det estetiska tänkandets historia. Stora delar av min undervisning har ägt rum på utbildningsprogram för bl.a. ekonomer, samhällsvetare, lärarstudenter och STS-ingenjörer. På Södertörn undervisar jag framför allt på grundkurserna i idéhistoria samt på KKE-programmet (Konst, kultur, ekonomi). Jag har även varit programsamordnare för KKE-programmet.

Till mina mest aktuella publikationer hör ett kapitel om Barnlösa typer i antologin Historiska typer (red. Peter Josephson & Leif Runefelt, planerad utgivning på Gidlunds förlag våren 2020) samt artikeln ”I kulturforskningens gränsland” i Peter Josephson & Thomas Karlsohn, Universitetets gränser (Arche Press, 2019).

Jag ingår i styrgruppen för Nätverk för politisk idéhistoria.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA