Jag är lektor i biologi och undervisar på alla nivåer inom miljövetenskap och på lärarutbildningen. En stor del av min undervisning sker dessutom inom ramen för vårt masterprogram i infektionssjukdomsbekämpning. Jag ansvarar ffa. för kurser i miljövetenskap, statistik, ekologi och epidemiologi.

Min forskning startade med studier av intragenomiska konflikter. Arbetet handlade i grunden om sexuella reproduktionssytem hos växter. De flesta växtarter är hermafrodita men hos vissa arter uppkommer individer som är hansterila och bara har kvar sin honfunktion. Mitt arbete gick ut på att undersöka hur individer som tappat halva sin reprodukionsframgång ändå kunde vara så pass framgångsrika att egenskapen fanns kvar i populationen. Hemligheten till att individer som var hansterila klarade att hålla sig kvar i populationen trots att de hade en lägre reproduktionsframgång än hermafroditerna, var att egenskapen inte styrdes av gener i kärnans DNA utan i gener som finns i mitokondrier. Mitokondrierna nedärvs bara genom ägg och inte genom spermier och på så sätt påverkades inte egenskapen av att antalet spermier minskade till noll. Egenskapen kunde spridas i populationen genom att de hansterila individernas alla ägg bar på egenskapen. Att vara hansteril är dock negativt för det gener som finns i cellens kärna. Här uppstår en konflikt mellan gener i mitokondrierna och gener i kärnan dvs en konflikt mellan gener inom en och samma cell. Jag koncentrerade mig på att förklara hur den intragenomiska konflikten kunde förklara de temporala och spatial variationerna i könsuttryck inom enskilda populationer. Mina arbeten utfördes på arten gulkämpar och blev en värdefull del i det pussel som vi lägger för att förstå hur könsbestämning hos växter går till. Efter gulkämparna fortsatte jag att jobba en del med pollinationsbiologi men gled sedan över mot sårbarhetsanalyser hos fjällbrud tillsammans med Thomas Nilsson. Fjällbrudsdata som vi samlade in i detta projekt har sedan kommit till användning i ett av de sårbarhetsprojekt som jag utfört tillsammans med Kari Lehtilä vid Södertörns högskola. Jag började också att arbeta med lokal anpassning hos spåtistel i samarbete med Anna Jakobsson. Det innovativa i våra lokala anpassningsförsök ligger i den statistiska analysmetoden som på ett bättre sätt än i tidigare analyser verkligen analysera den relativa skillnaden mellan olika genotyper på olika växtlokaler.

Efter detta har jag jobbat vidare med kolonisationsmönster hos våtmarksarter i Skåne och på Öland tillsammans med Börje Ekstam från Linneuniversitetet. I en stor studie tillsammans med Kari Lehtilä har vi studerat hur landskapets struktur påverkar artutbredningsmönster i fältskiktet i skogar runt Östersjön. Jag även jobbat med hormonstörande ämnens effekt på fiskar tillsammans med Inger Porsch-Hällström och ett fleratl doktorander. För närvarande jobbar jag med ett projekt som handlar om landskapets effekt på fästingar och fästingburna sjukdomar som orsakas av bakterier som Borrelia och Anaplasma. Detta ingår i ett större sammanhang där vi fokuserar på miljöförändringar i tätortsnära jordbruksverksamheter och dess effekter på ekosystemtjänster.

Aktuell forskning handlar just nu även om förekomsten och effekter av PFAS i akvatiska miljöer. Jag ingår i en grupp om fem forskare från Södertörns högskola och en från universitetet i Gdansk som ska studera förekomstmönster av PFAS i Östersjöns näringsvävar.

Jag är också verksam inom området utbildningsvetenskap och bedriver forskning om betydelsen av utomhusaktiviteter för barns lärande samt utvärdering av pedagogiska verktyg för att överkomma lärarstudenters rädsla för matematik.

Några sidospår inbegriper deltagande i en studie av lokal utbredning av en Väddnätfjärilen på Öland samt en analys av vilka miljöfaktorer som styr utbredningen av liten leverflundra på Öland. Liten leverflundra är en inälvsparasit som ffa. infekterar nötkreatur.