Min forskning rör sig mellan ämnena genus­veten­skap, litteratur­vetenskap och idéhistoria. Min doktorsavhandling (Transformationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., 2017) analyserade arton­hun­dra­ta­lets skön­litte­rära be­rättelser om gestalter som gör trans – gestalter som på olika sätt är och/eller agerar och/eller upp­fattar sig och/eller uppfattas som ett annat kön än det de tillskrivits av omgiv­ningen. Syftet med avhandlingen var både att sam­manställa en översikt av translitterära tra­ditioner och att dis­kutera vilken betydelse skön­litteratur kan ha för personer med egna levda trans­erfarenheter. Projektet var alltså sam­tidigt his­torie­nära och med­vetet ana­kronistiskt, och jag arbetade med vad jag kallade trans­läsningar – ett slags queera läs­ning­ar som fo­kuserar över­skri­danden av binära kön.

Jag har senare fördjupat av­hand­lingens forsk­nings­frågor i det genushistoriska projektet ”Verklighetens folk: Köns­överskridande liv innan trans”. Där har jag undersökt äldre arkivmaterial för att svara på frågor om hur kön uppfattades och levdes innan upp­komsten av moderna förståelser av kön och köns­identitet. Förutom ett antal redan publicerade artiklar arbetar jag i det här projektet också med en kommande bok, Folkets Lasse-Maja. Den be­handlar myten om den svenska stortjuven Lasse-Maja, och hur den uppstod som folkligt fenomen kring 1830–1850. Även om Lasse-Majas liv var spektakulärt och annorlunda än de flestas, så var skildringen av fattiga människors livsvillkor bekant för den då­tida publiken. Min bok kommer att lägga särskild vikt vid de områden i Lasse-Majas liv som den tidigare for­skningen förbisett: försäljningen av sexuella tjän­ster som gatuprostituerad och på bordell, de sexuella relationerna och den folkliga ge­men­skap som Lasse-Maja ingick i.

Jag arbetar också i det RJ-finansierade projektet ”QUEERLIT: Utveckling av metadata och sökbarhet för HBTQI-litteratur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.”. Det är ett tvärvetenskapligt infrastrukturprojekt inom digital hum­aniora, där jag är en del av en projekt­grupp om sex per­soner. I QUEERLIT-projektet gör vi en databas över svensk skönlitteratur med HBTQI-tematik, och skapar samtidigt en tesaurus med ämnesord för att bättre beskriva den. Jag ansvarar bland annat för inventeringen av skönlitteratur i projektet, och för att ta fram de inklusionskriterier som databasen kommer att använda.

Det tredje forskningsprojekt som jag är aktiv i är det tvärvetenskapliga ”Anti-Slavery Ar­gum­en­tation in Swe­den 1790–1870”, som bedrivs tillsammans med konsthistorikern Åsa Bharathi Larsson. I det projektet undersöker vi svenska diskussioner om transatlantisk slavhandel och slaveri, både politiska argument och representationer av slaveri i bred bemärkelse. I de delstudier som jag arbetar med diskuteras framför allt hur kön görs i relation till föreställningar om ras. Källmaterialet består av massproducerade trycksaker: dagspress, småtryck och vardagstryck som affischer, annonser med mera.