Mina doktorandstudier är del av ett större forskningsprojekt, ClimScape (Climate change mitigation capacity of the Baltic coastal seascape: identification of hotspot environments for coastal blue carbon sequestration and guidance for sustainable management of the Baltic coastal landscapes under global change)”, finansierat av Östersjöstiftelsen. Projektets övergripande syfte är att förstå hur naturliga kolsänkor i Östersjön fungerar och hur dessa kan bidra till att motverka klimatförändringar. Vi undersöker olika kustnära vegetationsmiljöer såsom våtmarker, vassbälten och sjögräsängar för att ta fram en gemensam kolbudget för Östersjöns kustnära habitat.

Målet med min forskning är att studera samspelet mellan olika kolkällor (växter) och det mikrobiella samhället i sedimenten i kustnära habitat i Östersjön. Denna information ska sedan länkas till kollagringskapaciteten i dessa sediment för att öka förståelsen om hur vi på bästa sätt kan bevara ekosystem som har förmågan att lagra stora mängder kol under långa perioder och minimera ökade växthusgasutsläpp. Haven spelar en viktig roll som kolsänka, och kustnära vegetationsmiljöer har förmågan att absorbera koldioxid från atmosfären och lagra den i havsbotten i upp till tusentals år. Sjögräsängar och andra rotade marina växthabitat har förmågan att fånga upp organiskt kol både via fotosyntes och i form av organiskt material från andra närliggande habitat. Detta i kombination med låga syrehalter i marina sediment gör att nedbrytningen blir långsam och kolet kan då lagras under långa tidsperioder. I sedimenten finns det olika mikrober som kan bryta ner kolet. Mikrobiella processer spelar därav en viktig roll för vad som sker med det organiska kolet i sedimenten – om det lagras eller om det återgår till atmosfären som växthusgas. Faktorer som temperatur, pH, salinitet, syretillgång och typ av organiskt kol (om det kommer från landväxter, alger eller sjögräs) påverkar vilket mikrobiellt organismsamhälle som finns i sedimentet. Inom mitt doktorandarbete är ett viktigt mål att identifiera dessa mikrobiella samhällen och hur de varierar i förhållande till sedimentens kol- och kvävehalter samt växternas artsammansättning. Med denna viktiga kunskap kan vi öka vår förståelse för vad som driver ett habitat till att antingen fungera som kolsänka som lagrar kol eller som kolkälla som släpper ut kol i form av växthusgaser till atmosfären. Informationen från min avhandling syftar till att ge en bättre förståelse för hur olika ekosystemprocesser påverkar kollagring och växthusgasutsläpp i kustnära habitat runtom i Östersjön. Detta kan hjälpa oss med viktig information om hur vi på bästa sätt kan bevara dessa ekosystem och minimera negativa effekter som kan bidra till att de lagrar mindre mängd kol och att växthusgasutsläppen ökas.