Mer information råder inte bot på två hinder som delar av allmänheten själva pekar ut för att få ner köttätandet i Sverige: människors ovilja att minska sin konsumtion och politikers upplevda ovilja att försöka åstadkomma en minskning. Inte heller får informationen dessa delar av allmänheten att se några andra sätt att minska miljöpåverkan från kött än genom sin konsumtion.

– Jag hoppas att resultaten i min studie kan bidra till en debatt om hur medborgare kan engagera sig i att minska miljöpåverkan från köttsektorn, på fler sätt än som välinformerade och medvetna konsumenter. Det finns helt enkelt flera stora hinder för den strategi som använts hittills, det vill säga, den där information och upplysning är tänkt att få allmänheten att ändra sin köttkonsumtion till följd av att de blir mer medvetna, säger Kajsa-Stina Benulic, verksam på Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik på Södertörns högskola.

Pressens rapportering om köttätandets konsekvenser

Att köttproduktion och köttkonsumtion generellt har stor miljöpåverkan, inte minst genom utsläpp av växthusgaser, har visats av ett antal forskare. I Sverige är köttkonsumtionen hög jämfört med många andra länder, och flera myndigheter har pekat på det ekologiskt ohållbara i att fortsätta på redan inslagen väg. Några konkreta åtgärder, förutom information och upplysning, har däremot inte satts i verket. Frågan om den ekologiskt ohållbara köttproduktionen och konsumtionen har dock gjort sitt inträde i det offentliga rummet, inte minst genom att dagstidningar skriver om den.

”Vi måste bli vegetarianer”, ”Inte eko att äta kött”, ”Vegetariskt ger störst klimateffekt”, ”Klimatkris om vi inte halverar köttkonsumtionen”, och ”Rädda miljön – ät mindre kött”. Det är några av de braskande rubriker läsare möttes av i DN, Aftonbladet, ETC, och Dagens ETC mellan 2006 och 2013. De talar sitt tydliga språk: kött är dåligt för miljön, särskilt klimatet, och därför måste vi minska konsumtionen. ”Vi” är i det här fallet konsumenterna själva. ”Vi” måste bli medvetna om vilka allvarliga miljökonsekvenser vår köttkonsumtion leder till och välja bättre. Välja bättre är enligt svensk dagspress att välja bort kött, inte helt men ofta.

Första studien i sitt slag

I avhandlingen studeras svensk dagspress rapportering om köttproduktion och köttkonsumtion för första gången. Det är förvånande att det inte gjorts tidigare med tanke på att myndigheter och forskare lägger stor vikt vid att informera allmänheten om köttets negativa miljöpåverkan. Media har i det sammanhanget framhållits som en viktig informationskälla. Ändå har inte medierapporteringen granskats.

Hur allmänheten tolkar och använder sig av den information man tar del av är också ett område där det saknas forskning, trots att det gång på gång påpekats att människor inte automatiskt håller med om det de läser. Och i nästa steg: inte automatiskt är beredda att göra det som efterfrågas av dem, i det här fallet minska sin köttkonsumtion. Resultaten i den här avhandlingen baseras på analyser av medias rapportering kring kött som miljöproblem och av fokusgruppintervjuer med delar av allmänheten.

Deltagarna i studien instämmer i att det enda sättet för dem att påverka köttproduktionen och köttkonsumtionen är genom sina konsumtionsval. Vissa önskar däremot att politiker, skolor och sjukhus kunde ta ett större ansvar för omställningen, till exempel genom någon slags prisreglering av kött eller genom att se till att fler av de offentliga måltider som serveras är vegetariska.

– Man kan säga att det går en skiljelinje mellan de som ser förändringar av individens köttkonsumtion som strikt frivilliga och de som anser att reglering måste till för att minska köttets miljöpåverkan, säger Kajsa-Stina Benulic.

Konsumentens dilemma

Så långt ligger konsumenters och medias syn på hur köttproduktion och konsumtion kan göras mer miljövänliga i linje med varandra. Däremot bedömer studiens deltagare att varken frivilliga eller framtvingade minskningar av köttkonsumtionen är särskilt troliga i någon större skala. Konsumenter upplever flera dilemman i sin vardag, där miljöpåverkan från kött men även djurens välmående och den egna hälsan ställs mot smakupplevelser, avsaknad av praktisk kunskap om vegetarisk mat och invanda konsumtionsmönster. Hur politiker och offentliga institutioner, som inte tar någon stor plats i den mediala debatten, skulle kunna gå emot den upplevda starka allmänna opinionen mot minskad köttkonsumtion ser studiens deltagare inte. Dessutom ser dessa delar av allmänheten inte hur de skulle kunna arbeta för att ändra opinionen, eller försöka påverka politiker – individens ansvar begränsas till att vara en duktig konsument som gör rätt val.