Dela

Facebook Mail Twitter

2017-05-24

Disputation: Kolonister och äktenskap på 1800-talets Svartahavsstäpp

För över 200 år sedan började det ryska imperiet kolonisera den vidsträckta stäppen norr om Svarta havet. I sin doktorsavhandling “Negotiating Imperial Rule: Colonists and Marriage in the Nineteenth-century Black Sea Steppe” följer Julia Malitska i kolonisternas fotspår och undersöker deras äktenskap och familjeliv.

Student läser på en surfplatta

I slutet av 1700-talet satte Ryssland igång koloniseringen av stäppen norr om Svarta havet. För att få dit en ”passande befolkning” startade tsar Alexander I och hans regering en stor värvningskampanj. Folk från platser som Preussen, Baden och Württemberg erbjöds land att bruka, olika former av bidrag och lån om de slog sig ner i området. Samtidigt skulle de betala skatt till den ryska staten. De nya bosättarna kallades tyska kolonister och kunde ha olika bakgrund. Bland dem fanns till exempel både protestanter och katoliker, både hantverkare och bönder, men när de slog sig ner på Svartahavsstäppen skulle de alla hålla på med jordbruk.

 – På pappret var det ”a perfect match”. De tyska kolonisterna kom från områden som var märkta av krig och missväxt. I sina hemländer förföljdes de ibland för sin religion och kunde vara mycket illa behandlade av godsägare. I det nya landet lovades de religionsfrihet och olika privilegier, samtidigt som den ryska staten fick ”perfekta bönder” för att bruka jorden på Svartahavsstäppen, säger Julia Malitska, forskare i historia på Södertörns högskola.

Äktenskap som politiskt medel

I sin doktorsavhandling studerar Julia Malitska äktenskap och familjeliv hos de tyska kolonisterna på Svartahavsstäppen under 1800-talet.

– Jag har bland annat tittat på hur lagar och regler om äktenskap och hushållsformering användes i den ryska koloniseringspolitiken, men också vilken påverkan de här lagarna och reglerna hade på de tyska kolonisterna på gräsrotsnivå. Och hur kolonisterna i sin tur själva kunde påverka hur regelverket för till exempel äktenskap och skilsmässa användes, säger Julia Malitska.

jag är lärare

Lagen i teorin och i praktiken

Lagstiftning och regler om giftermål och hur hushåll skulle se ut och fungera, var viktiga medel för den ryska centralmakten när man ville kontrollera hur de tyska kolonisterna levde. Lagarna skulle säkerställa kolonistsamhällen med både ”god moral” och en välfungerande ekonomi. En lag från 1816 sa att präster inte fick viga kolonister utan att äktenskapet först godkänts av den koloniala administrationen i regionen, men också av myndigheter i kolonistdistrikt och i byar. Det var en segdragen, byråkratisk process som ofta tog lång tid. Men hur kunde det se ut i praktiken när lagar och regler som bestämts av tsar och regering skulle användas på folk som bodde på en plats som norra Svartahavsstäppen, i utkanterna av det enorma ryska imperiet? För att söka svar på den frågan har Julia Malitska gått igenom dokument som finns i så kallade koloniala arkiv och som är bevarade i regionarkiven i de två ukrainska städerna Odessa och Dnipro. Hon har hittat ett antal konkreta fall med människor av kött och blod, där det är uppenbart att lagen i teorin och lagen i praktiken var olika saker. I sin avhandling ser Julia Maliska hur de tyska kolonisterna kunde kringgå regelverket på olika sätt: genom att förhandla, men också genom att ”missförstå” och ibland också bryta mot lagen.

– Den ryska centralmakten hade inte tillräckliga verktyg för att effektivt kunna kontrollera kolonistäktenskap och hur kolonisternas hushåll såg ut. Jag har hittat fall i arkiven där präster vigt par utan myndigheternas tillåtelse.

Präster som skilt par utan tillåtelse. Det finns dokument som handlar om födslar av oäkta barn – det var olagligt, men jag har inte hittat något om att någon skulle ha straffats för det, säger Julia Malitska och fortsätter:

– Och om ett par sågs som pålitligt, att man ansåg att de kunde skapa ett stabilt hushåll och förbättra ekonomin i kolonin, så kunde de styrande på lokal nivå blunda för att de inte uppfyllde alla krav i lagen för att få gifta sig.

Julia Malitska betonar att hon har tittat på fall som handlar om ovanliga situationer – för det mesta följde kolonisterna de lagar och regler som gällde.

– Samtidigt får jag känslan av att de fall jag hittat i arkiven är toppen på ett isberg, att många, många fall aldrig dokumenterades och aldrig ledde till några åtgärder, säger Julia Malitska.

Vill du läsa mer om det här området:
Historia Östersjö- och östeuropa

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2019-01-21