Dela

Facebook Mail Twitter

Internationella demokratidagen 2018: Fyra forskare som demokratins roll

FN uppmärksammar varje år demokratin världen över. Vi lät fyra aktuella forskare ge sin syn ordet, historien och demokratins roll.

Demokrati är ingen självklarhet. På många platser världen över kämpar människor för rättigheter vi i Sverige tar för självklara. Men även här, i en etablerad demokrati, behöver vi påminna oss själva om vad generationer före oss slogs för. Av den anledningen instiftade Förenta nationerna, FN, den internationella demokratidagen. En chans för organisationer, stater och människor att se hur demokratin i världen mår. Den dagen är 15 september.

Årets tema är demokratins utmaningar i vår förändrande värld. Vi tog frågan till våra forskare för att lirka i demokratins roll, historia och utmaningar.

Nicholas Aylott, lektor i statsvetenskap, vad är en demokrati?

– En riktigt smal definition är att det är en fredlig politisk konkurrens, så man kan ta fram en makthavare och ersätta denne, utan våld. De flesta statsvetare kräver något mer, yttrandefrihet, förening- och församlingsfrihet. Det tar oss mer mot en demokrati i balans med liberala rättigheter.

Temat för årets demokratidag är utmaningar i en förändrande värld? Vilka utmaningar ser du för demokratin?

 – Vi har utmaningar i etablerade demokratier också, men här pekar det snarare mot länder där demokratin backar som i Ungern och Polen med sina kontroversiella förändringar av rättsapparaten. Förväntningarna var höga på Ryssland (efter Sovjetunionens fall red.anm) men ingen skulle i dag klassificera landet som en demokrati. Eller i Sydamerika, Venezuela, där demokratin begränsas. Det finns en front där demokratin hotas, men det är än så länge inte så stort här.

Politiska partier är en stor del av en demokrati. Hur har deras roll förändrats?

- Om vi talar om demokrati är det svårt att göra det utan politiska partier. De samlar ihop människor med olika preferenser och paketerar dem i olika färdiga lösningar. I Sverige diskuteras det mycket kring om partierna är för toppstyrda och vad som skulle hända om de öppnar upp för nya medlemmar, och förhållandet mellan västenliga politiska mekanismer. Och är de i framtiden på väg att bara bli politiska marknadsorganisationer.

- Enligt en viss modell representerar de politiska partierna en särskild samhällsgrupp, det kan vara arbetare, bönder, företag, en religion eller språkgrupp. De två sista är mer vanliga i andra länder än i Sverige. Men enligt en annan modell kan man se hur de mer blivit ett verktyg för att konkurrera om makten och det har ändrat rollen. Där väljaren liknar mer en marknadskonsument.

Collage Adrienne Sörbom, lektor i sociologi och Nicholas Aylott, lektor i statsvetenskap. Foto: Sophia Nilsson/Södetörns högskola

Adrienne Sörbom, lektor i sociologi och Nicholas Aylott, lektor i statsvetenskap

Medborgarnas ansvar

Även om politiker och deras partier kanske ibland blir demokratin ansikte utåt utgör medborgarna basen. En demokrati innebär både att vi har rättigheter, men också skyldigheter.

Adrienne Sörbom, docent i sociologi, hur har människors syn på sin roll och sitt ansvar i ett demokratiskt samhälle förändrats över tid?

- När demokratin som vi känner den i dag etablerades i Sverige för ungefär hundra år sedan hade människor en föreställning om att deras roll var att vara medlem i en stor organisation. Och det var toppen i den organisationen som skulle stå för förändring. De enskilda individerna, deras främsta roll var att vara basen. Men den föreställningen kom att ändras över tid och utmanas av en annan föreställning som i större utsträckning sätter individen i förgrunden. Där människor föreställer sig att det vi var och en gör, oavsett var vi befinner oss, påverkar samhället i stort.

- Det innebär att föreställningen om att det jag gör är väldigt stark. Istället för en topporganisation föreställer man sig samhället kan ses som ett kretslopp. Där allt vi gör påverkar en annan människa eller en annan organisation. Det finns egentligen ingen plats där man inte påverkar. Allt blir en möjlig politisk handling. Sen kan man naturligtvis välja att strunt i det, och det gör vi jättemycket, många gånger varje dag. Men det finns en politisk möjlighet inbyggd i sånt som att amma, vem man väljer att ha sex med eller vilken mjölk man dricker till frukost. Vardagen blir politisk. Det betyder också att medlemskap i partier bara blir en möjlig form bland många att vara engagerad.

Skolans demokratiska uppgift

Inte sällan pratar man om skolans roll och uppgift i samhället. Vilken demokratisk uppgift har skolan i dag, Lovisa Bergdahl, lektor i pedagogik?

- Jag skulle säga att skolans uppgift i en demokrati är att undervisa i vad demokrati innebär i historia och nutid, vilka rättigheter och skyldigheter man har som medborgare i en demokrati. Hur det fungerar som samhällsskick, vilka risker det finns och demokratins både skönhet och skörhet. Att det inte är något självklarhet utan ett arbete.


I läroplanen står det att skolväsendet vilar på en demokratisk grund. Vad innebär det och vilken är lärarens roll där?

- Det är den liberal demokratin, som är vårt samhälles demokratisyn. Det sägs att ofta att skolans uppgift är att fostra demokratiska medborgare, och det är förstås sant. Men det betyder inte att det är skolans uppgift att ta hand om samhället. Det är viktigt för mig att säga. Det är det demokratiska samhället uppgift att ha en bra skola åt dess barn. Så ser ansvarsrelationen ut. Det ligger inte på eleverna axlar att fixa politiska konflikter. Jag skulle säga att innevarande vuxengeneration har ansvar för framtiden åt barnen. Och det är det hela läraryrket handlar om, ett generationsmöte där innevarande generation försöker bjuda in och lämna över till nästa generation. Att skola in nästa generation i varför till exempel frihet och tolerans är viktiga. Det är lärarens uppgift.

Foto: Olcay Yalcin/Sophia Nilsson

Lovisa Bergdahl, lektor i pedagogik och Torbjörn Nilsson, professori i historia.

Sveriges demokratiska historia

Under året uppmärksammar Södertörns högskola att vår egen demokrati jubilerar. Hundra år har gått sedan principen om den allmänna rösträtten godtogs av riksdagens i december 1918. Torbjörn Nilsson är professor i historia och deltar i Kungliga bibliotekets projektet Demokrati 100, om just demokratins genombrott.

Vilka är de viktigaste politiska besluten i den svenska demokratins historia?

- Det har gått ungefär hundra år sedan demokratin genomfördes fullt ut i form av olika beslut som togs mellan 1918 och 1921. Efter det hade vi allmän och lika rösträtt för kvinnor och män och en helt demokratisk riksdag. Så de besluten är naturligtvis avgörande. Men det var en stegvis utveckling, tio år tidigare hade männen fått rösträtt. Sen stod vissa grupper fortfarande utanför, det ska man inte glömma bort. De som satt i fängelse, på mentalsjukhus. Det fanns samer som inte kunde rösta. Men man ska inte förringa de beslut som fattades omkring 1920, för de var avgörande.

I ditt arbete med Demokrati100, har du hittat några udda inslag som påverkat demokratins utveckling?

- Projektet ska framför allt sprida kunskap och det är ett samarbete med Kungliga biblioteket och andra forskare som ska innehålla olika texter om hur demokratin bröt igenom. Och där ska jag skriva en text om cykeln blev en viktig faktor till att folk främst på landsbygden plötsligt kunde ta sig till möten på ett helt annat sätt. Man kan liksom säga att cykeln blev en viktig faktor för att folkrörelserna skulle kunna utvecklas. Tågförbindelser fanns visserligen men bussar och bilar var det inte fråga om då. Hästskjutsarna i all ära men de räckte inte riktigt till. På det sättet kan man säga att folk började cykla, de kunde ge sig av till olika möten. Det skapade kontakt, man kunde delta i det politiska och kulturella livet och på det sättet, efter 1921, kunna vara med i samhället på ett annat sätt.

(Denna artikeln publicerades 14 september 2018.)

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Historia Läs mer om: Samhällsvetenskap

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2019-01-21