Rapporten handlar om hur värderingar, människosyn och andra psykologiska faktorer påverkar hur svenskar röstar. Rapporten ingår i ett forskningsprojekt som leds av Maria Sandgren, fil dr och lektor vid Södertörns högskola. I projektet ingår även Henry Montgomery, professor emeritus i kognitiv psykologi, samt Philip Gustafsson, forskningsassistent, och Girts Dimdins, professor i psykologi.

Studien bygger på 1 331 besvarade enkäter av totalt 4 000 som skickades till ett representativt urval svenskar våren 2015. Det råder god överensstämmelse mellan fördelningen av partisympatier i den här undersökningen och SCB:s partisympatiundersökning från maj 2015.

– Vår forskning visar att människosynen och basala värderingar har stor betydelse för hur folk röstar, säger projektledaren Maria Sandgren. Människosynen och bristande tillit är det som mest skiljer SD-orienterade väljare från övriga partisympatisörer.Undersökningen visar att två partier sticker ut: SD-väljare har den mest negativa människosynen och deras svar i enkäten är tydligt mer till höger på den traditionella höger-vänster-skalan. Samtidigt har MP-väljare den mest positiva människosynen. SD-sympatisörer är mer socialt konservativa än andra och vill hålla på normer och traditioner. Sympatisörerna till SD har också strängare krav än övriga på att man ska ha ett genuint svenskt ursprung i många avseenden för att ses som svensk. SD:s väljare tror även oftare att människor innerst inne är egoister och att det finns fler onda än goda människor.

Gruppen övriga väljare (röstar på litet parti eller på inget parti) ligger ganska nära SD i sina åsikter, vilket också gäller en del S-, M- och KD-väljare. Det betyder att sammanlagt cirka 30 procent väljare lutar åt SD i sitt tänkande. De återstående 70 procenten av väljarna har tankemönster som tydligt kan kopplas till sympatier för rödgröna (32 %) eller allianspartier (38 %). Enligt undersökningen finns det alltså tre nästan jämnstora block när det gäller tankemönster bland svenska väljare.

Rödgröna sympatisörer, särskilt MP-väljare, värderar humanism högre än vad borgerliga väljare gör. De ser positivt på människor och tror mer på att människor är goda. Borgerliga sympatisörer ser också positivt på människor och har politiska åsikter som ligger mer till höger. Att kunna styra sig själv och att njuta värderas högre av den här gruppen.

– Den sociala bakgrunden spelar också en viss roll för hur folk röstar, men till skillnad mot vad många tror är den inte avgörande, säger Henry Montgomery, professor emeritus i psykologi.