Häromveckan meddelade den ungerska regeringen att den inte längre godkänner utbildningar inom genusvetenskap. Från och med nästa år är studier i ämnet inte längre berättigade stöd och inga betyg erkänns. I Ryssland är motståndet mot genusvetenskapen hårt från myndigheternas sida, liksom på många andra håll i regionen.

- Vi lever i en tid med mycket motstånd kring frågor som rör genusfrågor, inte bara i denna regionen utan världen i stort. Det är viktigt att vi har den här möjligheten att jämföra vad som sker, för att förstå bättre och sen använda den kunskapen för att agera. Genusstudier ses som radikalt, och det går emot nationalism och auktoritära ideologier. Jag hoppas att boken kan bidra med att skapa förståelse, säger Yulia Gradskova, lektor vid Södertörns högskola.

Sovjetunionens fall förändrade synen på normer

Gendering postsocialism – old legacies and new hierarchies ger läsaren en överblick, och en bredare bild, över utvecklingen i det som tidigare gått under benämningen Östblocket, eller Sovjetblocket. Områden som i dag innefattar Baltikum, Centralasien, Centraleuropa, Ryssland och Ukraina. Yulia Gradskova är en av två redaktörer, en uppgift hon delat med Ildikó Asztalos Morell, docent i sociologi vid Mälardalens högskola.

Nedmonteringen av Sovjetunionen och Berlinmurens fall satte enorma krafter i rörelse. Regionen upplevde omfattande förändringar på flera plan, ekonomin, förhållandet till välfärdsstaten och inte minst synen på könsroller och normer.

- Vi har tittat på neoliberala ideologier i regionen och hur de tillämpats ur ett genusperspektiv. I början, efter Sovjetunionens fall, fanns det så många förväntningar. Har de uppfyllts? Hur mycket är kvar av arv och traditioner och hur mycket påverkar det förgångna nutiden, säger Yulia Gradskova.

Boken är ett försök att ge en bredare bild av utvecklingen i regionen och artikelförfattarna bidrar var och en med sitt perspektiv. Ett kapitel ser närmare på nya krav och förväntningar på föräldraskapet. Hur ska en god mor vara? I ett annat studeras ryska kvinnor som åker till Japan för att arbeta som värdinnor, ett yrke som å ena sidan ses som vilket som helst men som å andra sidan fortfarande är förknippat med en lång rad moraliska dilemman. En artikelförfattare skriver om kraven på män i det postsocialistiska samhället. Mannen ska vara försörjaren, manlig och framgångsrik. Hur förändrar detta narrativet, berättelsen, är frågor som forskaren söker svar på.

Yulia Gradskova skriver i sitt kapitel om bostadspolitiken i Ryssland och den förändrade synen på kvinnors roll i hemmet.

- Hemmets ses som kvinnans styrka. Kvinnans plats är hemmet, även om det inte alltid betyder att hon ska vara hemmafru. Man har gått tillbaka till traditionen, hemmet är mycket viktigt. Men i verkligheten är det inte så lätt att leva efter. Särskilt när många familjer har svårt att förbättra sin boendesituation, säger hon.

Arbetet med boken inleddes 2015 efter en konferens i Japan. Det finns många studier på enskilda områden och regioner gällande genus. Men inte någon med den bredd som Gendering postsocialism erbjuder, en överblick över ett mycket stort område.