Dela

Facebook Mail Twitter

Konst som verktyg för livsbyggande – funktionalismen i Ryssland, Tyskland och Sverige

Funktionalismens arkitekter ville förbättra människors liv. Men hur idéerna förverkligades skiljer sig åt över Europa.

Student läser på en surfplatta

Konst är liv. I den andan påbörjades vad som då var de största samhällsbyggnadsprojekten i modern tid. I hela Europa präglades bostadsbyggandet under 20- och 30-talen av framtidstro och rationalitet. Nu skulle människors liv bli bättre. Bättre genom nya bostäder. Bättre saker för en bättre vardag.

I sin avhandling Architectures of life-building in the twentieth century visar Irina Seits hur dessa teorier förverkligades i 20- och 30-talets funktionalistiska bostadsbyggande. Hur begreppet livsbyggande genomsyrade byggandet och hur tre former av funktionalism format synen på hur människor lever i sin vardag. Samt hur Ikea blev arvtagare till den svenska funktionalismen.

– Ikea, och Ingvar Kamprad, fångade väldigt medvetet upp de modernistiska tankarna. Deras slogan ”Att skapa en bättre vardag för de många människorna” kommer därifrån. Sen började de inte sälja en livsstil på de sätt de gör i dag förrän på 1970-talet, säger Irina Seits.

Ville bygga mer än bostäder

Funktionalismen som arkitektstil växte fram ur modernismen och stod för, som namnet avslöjar, funktion. Det var samhällsbyggande snarare är bostadsbyggande. Men det är framför allt kring de tre formerna av funktionalism hon definierat som studien kretsar. Den ryska, tyska och svenska funktionalismen. Att valet föll på just dessa tre länder har att göra med hur idéerna tog verklig form.

– Teorierna är de samma, men resultaten skiljer sig åt. I Ryssland tog den en mer radikal form, i Tyskland en praktisk form och i Sverige en mer social form. Med den här typer av idéer, där man förändrar vardagens landskap, måste man jobba tillsammans på alla nivåer, säger hon.

I Sovjetunionen blev funktionalismen ett verktyg för kontroll. Människor hölls kvar i närheten av fabriker och arbetsplatser genom sitt boende, där möjligheten till eget ägande inte fanns. I den tyska funktionalismen fick arkitekterna vara mer praktiska, där första världskriget hade orsakat enorm förödelse. Närheten till naturen var viktig, även för de som bodde i storstadsområdena. Detta resulterade till exempel i de så kallade trädgårdsstäderna.

Livet levs även utanför hemmet

Funktionalismen fick en senare start i Sverige, men var också mer ihållande då utvecklingen fortsatte även under andra världskriget. 1930, i samband med Stockholmsutställningen, började det svenska folkhemmet att ta form.

– Mycket av det vi tar för givet ska finnas i våra bostadsområden i dag grundar sig i dessa tankar. Skolor, bibliotek, förskola. Livsrummet begränsas inte till hemmet, säger Irina Seits.

Hon skriver också att funktionalismen kräver en stark stat och ett nära samarbete mellan arkitekter och politiker. Ska man reformera samhället krävs att teorierna når status som statsideologi, som den i hög grad gjorde under perioden.

– Vi har allt att lära av funktionalismen. Samhällsbyggande är fortfarande aktuellt, men det sker inte i samma omfattning som då. Och att boende inte bara handlar om tak över huvudet, säger Irina Seits.

Tydligt är att modernismen och funktionalismen har bidragit till det husbyggande vi sett under 1900-talet och den ökade levnadsstandarden. De bidrog till att väva in mänskliga värden i arbetsmetoderna och gjorde konsten till ett instrument för livsbyggande.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2023-02-16