I boken Close and Distant: Political Executive–Media Relations in Four Countries undersöks relationen mellan toppolitiker, pressekreterare och politiska reportrar i fyra europeiska länder, däribland Sverige. Gemensamt för alla fyra länder är en pågående skiftning i maktbalansen mellan medier och regeringar. Den beror på politikens stora satsningar på kommunikation i kombination med drastiskt minskade resurser för redaktionerna.

Utvecklingen har lett till att medierna blivit mer beroende av vad forskarna kallar ”halvfabrikat”, alltså nyheter som produceras av regeringskanslierna. Med minskade resurser följer även sämre möjligheter för journalisterna att söka egna källor, och därför är det i allt större utsträckning politiken som sätter agendan för vad som rapporteras i media och hur.

”Många har varit präglade av bilden av att medierna styr och politiken anpassar sig. Det är det vi vill nyansera. Det är inte så att det bara är passiv anpassning från politikens sida, utan den försöker aktivt påverka relationen med mer omfattande resursförstärkning än jag trodde”, säger Karl Magnus Johansson, professor i statsvetenskap.

"Har skett en maktförskjutning"

Den här utvecklingen är inte ny, men den har ökat kraftigt under senare år. En viktig förändring skedde enligt Gunnar Nygren, professor i journalistik, under alliansregeringens tid med start 2006. Eftersom regeringen då bestod av just en allians, flera partier som behövde visa enad front, uppstod ett ökat behov av att ta kontroll över och centralisera kommunikationen med media, och en medveten satsning gjordes. Där kommunikationen tidigare gjorts i flera kanaler och från flera ministrar, har den nu i stor utsträckning centraliserats kring statsministern. Idag kan man se att den utvecklingen har fortsatt parallellt med att nyhetsredaktioners resurser och arbetssätt förändrats.

”Styrkerelationen har förändrats så att beroendeförhållandet nu är till nackdel för journalisterna. Det har skett en maktförskjutning”, säger Karl Magnus Johansson.

Av de fyra länder som undersöktes, Sverige, Finland, Litauen och Polen, kunde forskarna se att centraliseringen hade gått längst i Sverige. Och långsiktigt har det här negativa konsekvenser för demokratin, menar de.

”Det är klart det påverkar demokratin i negativ riktning om försvagningen av media fortsätter. Det minskar medias granskande roll och stärker politikens makt. Den liberala demokratin bygger på att det finns en balans”, säger Gunnar Nygren.

Gynnar populister

Utvecklingen riskerar också att undergräva förtroendet för både politiker och media, samtidigt som internationella forskare dessutom varnar för att den kan gynna populistiska partier.

”En orsak till populismens framfart kan vara att det uppfattas som att eliten inom media och politik är för tätt sammankopplade. Det kan gynna populistiska partier som profilerar sig på att stå utanför det politiskt-mediala etablissemanget”, säger Gunnar Nygren.