När Alexander Stagnell antogs som doktorand vid Södertörns högskola var det för att undersöka hur diplomater som varit aktiva i Östeuropa under kommunismen såg på diplomatin mellan öst och väst. Snart insåg han att det var omöjligt att göra utan att veta vad ordet diplomati faktiskt innebär. Ju fler böcker han läste desto fler olika definitioner hittade han. Och han insåg att han skulle behöva ta tag i att hitta en definition innan han ens kunde påbörja uppgiften. Så föddes idén till doktorsavhandlingen ”The Ambassador's Letter: On the Less Than Nothing of Diplomacy”.

Diplomati är ett begrepp som föddes i Frankrike omkring den franska revolutionen. Det definieras första gången i en fransk ordbok år 1784. Men ända sedan begreppet uppstod har dess innebörd och ursprung diskuterats inom statsvetenskapen, och enligt Alexander Stagnell har det inte lett till speciellt mycket.

– På en nivå är avhandlingen en kritik av den statsvetenskapliga förståelsen av begreppet diplomati som är inriktad på att diplomatin inbegriper en förmåga att lösa alla krig. Jag vill visa att diplomati inte löser något utan bara tar oss tillbaka till där vi var före kriget, och att ett nytt krig därför oundvikligen kommer uppstå, säger han.

Började läsa retorik av en slump

En viktig del av att förstå diplomatins tillkortakommanden är att förstå varför krig uppstår. Enligt Alexander Stagnell beror inte krig på att vi har många olika stater som vill olika saker och vars viljor krockar, utan på hur den moderna staten är uppbyggd. Vi har helt enkelt ett system inom vilket krig inte går att undvika.

– Avhandlingen är ett försök att visa hur diplomatin precis som kriget är ett sätt att förtränga de ursprungliga interna problemen i staten. Problemet är att det behövs en omstrukturering av hela systemet och utan det kommer diplomatin fortsätta misslyckas.

Alexander Stagnell började av en slump läsa retorik på Södertörns högskola 2006 och fastnade omedelbart. Men det var inte att hålla tal eller argumentera som väckte hans intresse, utan snarare retorikens historia.

– Jag tänkte absolut inte att jag skulle doktorera i retorik, men jag konfronterades med den här historien och såg hur frågor har ställts för 2500 år sen fortfarande är relevanta idag men på ett annat sätt. Det var de sakerna som fascinerade mig och gjorde att jag ville skriva en avhandling i retorik. Vi har haft en dröm om den eviga freden sedan den moderna nationalstaten konstruerades, men vi har fortfarande inte nått dit. Och jag försöker förstå varför.

Diplomatin måste ifrågasättas

Han hoppas på att hans forskning ska leda till en diskussion om förståelsen av diplomatin där dess självklarhet ifrågasätts, inte minst med tanke på hur framtiden ser ut. När världens konflikter bara ser ut att bli fler och eskalera måste vi enligt Alexander Stagnell fråga oss om det verkligen är mer diplomati som är lösningen på problemen.

– Diplomatin har ju löst specifika konflikter men den har inte löst anledningen till krig. Det sätt vi organiserat vårt samhälle är inte hållbart på längre sikt. Vi förstår inte situationen som vi befinner oss i, och då är det bästa kanske att försöka följa den uppmaning som den slovenske filosofen Slavoj Žižek, vars tänkande utgör grunden för min avhandling, ofta brukar citera: att vi måste lära, lära och lära.