Dela

Facebook Mail Twitter

2019-04-05

Förebilder och medborgarrättskamp:
Ny forskning om romsk frigörelse

Berättelsen om romernas historia har under lång tid saknat en viktig pusselbit – romernas egna röst. Inom såväl forskning som samhällsdebatt har de tillskrivit en passiv roll där de under vissa tider setts som problemet, och i andra som offer.

Student läser på en surfplatta

I ett pågående forskningsprojekt har Jan Selling valt en ny väg. Tidigare har hans forskning fokuserat på frågor som rör antiziganism. Nu är det istället romernas frigörelse som studeras. Sedan 2015 deltar han också i det internationella projektet Digital Archive of the Roma,länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster en kunskapsplattform om samlar forskning kring romers och resandes historia. Syftet med projektet är att lyfta fram romers egna berättelser, förebilder och medborgarrättskämpar. Utan att på nytt göra dem till objekt. En majoritet av dem som bidrar är också själva romer. Denna forskning vill Jan Selling nu göra tillgänglig på svenska.

Romernas rötter letar sig långt tillbaka i historien och till områdena i dagens Indien. Varför de lämnade sina gamla hemområden finns inget egentligt svar på. Men romska grupper lever i dag i praktiska taget på alla kontinenter. Till Sverige tros de första ha kommit på 1500-talet.

Jan Selling, docent, mot vit tegelfasad

– Frågan om frigörelsen har egentligen funnits hela tiden. Utvandringen till Europa var också en frigörelse. Genom historien har frigörelsen varit antingen effekten av samhällsförändring eller ett resultat av romsk kamp. Som i Rumänien, när slaveriet upphörde under 1860-talet. Där var befrielsen en effekt av liberala idéer och kapitalismens genomslag, säger Jan Selling, docent i historia och lektor i pedagogik.

Den egentliga romska medborgarrättsrörelsen föddes efter andra världskrigets slut. En samling intellektuella romer möts i Paris och vad de söker är framför allt upprättelse för andra världskrigets förförföljelse och folkmord under Förintelsen. Men de vill också stå emot de antiziganistiska strömningar som levde kvar i samhället.

– Det gemensamma målet för den romska medborgarrättsrörelsen är rätten över att bestämma över sin egen tillvaro. Men det är absolut inte en homogen rörelse. 1971 samlas den första romska världskongressen, det är första steget mot en att bli en enad rörelse. Men det är helt olika frågor som är viktiga i olika länder. I England handlade det som romers rätt att få flytta runt, i Sverige om rätten till fast bostad och utbildning, i Tyskland handlade det om upprättelse, säger Jan Selling.

Genom historien har medborgarrättsrörelsen utvecklats och förändrats. I dag består den framför allt av olika nätverk, allianser och koalitioner både inom politiken och i civilsamhället.

– Det är viktigt att betona, romer är ingen homogen grupp. Men medborgarrättsrörelsen har ändrat karaktär, olika grupper driver olika frågor. Man samlas under ett paraply, utan att släta ut skillnaderna mellan grupperna. Soraya Post (EU-parlamentariker, FI red.anm) blev framgångsrik genom att skapa allianser i EU-parlamentet och drev på så sätt igenom en resolution om att romer fick en minnesdag för Förintelsen, säger han.

Den forskning som finns tillgänglig har ofta bedrivits inom pedagogik och språkforskning. Inom Jan Sellings område, historia, är det inte lika vanligt. Hans bok om romernas frigörelse väntas nå läsarna under vintern. Förhoppningen är att den kommer att bidra till att stärka romers röst i historieskrivningen om deras egen frigörelse.

Vill du läsa mer om det här området:
Historia Romska studier

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2019-04-05