Dela

Facebook Mail Twitter

2019-05-06

Hotet mot den akademiska friheten – orosmolnen växer

Avlyssningar, nedlagda ämnen, forskare som nekas forskningsmedel, självcensur. Metoderna för att hindra den akademiska friheten är många och hoten mot den fria forskningen växer sig allt starkare. Nu lyfts frågan i ett seminarium och i ett specialnummer av tidskriften Baltic Worlds.

Student läser på en surfplatta

Vintern 2018 meddelade Centraleuropeiska universitetet i Budapest att de flyttar stora delar av sin verksamhet till Österrike. Detta efter att den ungerska regeringen i praktiken tvingat universitetet att lämna landet. I Vitryssland tystas regimkritiska röster på landets lärosäten. I Ryssland nekas forskare forskningsmedel och tjänster de söker. Metoderna är inte alltid så tydliga. Andra exempel är hur lärosäten tvingas leva upp till plötsligt ändrade regelverk för att kunna bedriva undervisning. Utan studenter inga universitet, och därmed ingen forskning.

–Man ser inskränkningar av den akademiska friheten överallt, även i s.k. demokratier. I mätningar har man kunnat se hur det först är media som drabbas, sen civilsamhället och därefter akademin. , säger Ninna Mörner redaktör för tidskriften Baltic Worlds som ges ut av Södertörns högskola och samlar forskning från Östersjö- och Östeuroparegionen.

Som redaktör för Baltic Worlds har Ninna Mörner under åren i kontakten med forskare vid lärosäten i det område man bevakar märkt att deras möjligheter att arbeta ibland begränsas. I ett specialnummerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster ägnas en hel utgåva åt hoten mot den akademiska friheten. Den akademiska friheten, menar Ninna Mörner, är hjärtat för att bedriva en fri forskning och stärka en vetenskap fri från påverkan av politiska eller andra påtryckningar, och möjliggöra det öppna samtalet som ju demokratin bygger på.

– Varför attackeras den akademiska friheten? Jo, för att det kritiska tänkandet kan bidra till att ifrågasätta makten, och ge kunskap till att se igenom fördomar och tillrättalagda sanningar. Autokratiska regimer vill oemotsagda kunna servera enkla svar och lösningar, säger Ninna Mörner och lägger till att det finns en betydande internationell solidaritet och ett motstånd som belyses i temanumret.

Problemen med hoten mot den akademiska friheten tas också upp vid ett seminarium den 6 maj. Seminariet gästas av fler internationella talare som bland annat kommer att berätta om den växande antigenusrörelsen i Polen, regeringens agerande i Ungern samt hur utvecklingen ser ut i Ryssland och länder som Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan.

Från Södertörns högskola deltar också Ulla Manns, vice rektor med ansvar för forskning. Hon representerar högskolan i nätverket Scholars at risk, en organisation som hjälper hotade forskare att fortsätta bedriva sin forskning. Bland annat erbjuder deltagande lärosäten tillfälliga positioner så deras kunskap och forskning inte går förlorad.

Vill du läsa mer om det här området:
Samhällsvetenskap Östersjö- och östeuropa

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2019-05-08