Dela

Facebook Mail Twitter

2019-05-06

”Väljer inte vänner som maträtter” - Patriot och världsmedborgare ingen motsättning för unga européer

Hur ser unga egentligen på sig själva? Och hur påverkas den bilden av historien, föräldrar och omvärlden. Det är frågor som Katrin Goldstein-Kyaga och hennes kollegor sökt svaren på i en ny bok, Ungdomar och den nya kosmopolitismen

Student läser på en surfplatta

15-åringar i dag ser sig stort sett som världsmedborgare. Deras kontaktnät stannar inte inom hemlandetsgränser och vänskapsband knyts i sociala medier världen över. Samtidigt är det inte ovanliga att de också kallar sig patrioter och känner en stark koppling till hemlandets kultur och traditioner. Det visar en studielänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster där ungdomar i gymnasieåldern intervjuats i Sverige, Polen och Tjeckien.

— I Tjeckien och Polen så är ungdomarna mycket mer nationalistiska än i Sverige. I varje fall ser de det som viktigt att tillhöra ett visst land. Det är viktigt för en identitet, men det är inget som säger att man därmed tycker illa om andra. Man kan vara både kosmopolit och nationalist, säger Katrin Goldstein-Kyaga, professor emeria i pedagogik.

När ungdomarna utvecklade sina tankar kring nationalitet och fick frågan om de kan tänka sig att umgås med vänner som kommer från andra länder vägrade många att svara på frågan.

— En person svarade: ”Jag väljer inte vänner som maträtter”. Det kan man se som en lite mer kosmopolitiskt inriktad identitet, att man inte lägger någon vikt vid människors etniska och kulturella bakgrund.

Bakom denna kosmopolitiska syn på sin egen identitet ligger en lång rad faktorer som till exempel större möjligheter att resa och tillgången till internet. Men det finns också stora skillnader mellan länderna, inte minst synen på frihet. För svenska ungdomar är samhällelig frihet en självklarhet. De är vana att kunna tänka fritt och resa obehindrat, precis som sina föräldrar. Polska och tjeckiska ungdomar har en annan bakgrund. Deras föräldrageneration och generationen innan dem präglades av världskrig och kommunistiska regimer. Detta formar identiteten hos unga även i dag, och deras värderingar.

I ett samtal mellan en polsk man och hans dotter berättade pappan om sin uppväxt och ungdomsår under 80-talet. En tid då den fackliga rörelsen Solidaritet var stark. Han upplever en oro för att unga polacker i dag glömmer bort hur deras politiska engagemang lagt grunden för den levnadsstandard hans barn lever i nu under 2010-talet. Hur de ungas sätt att leva i dag gör att de glömmer bort hur de levde då. Dottern svarade:

”Ja, så är det, men vår situation är annorlunda. Vi måste anpassa oss till det och lära oss leva i dagens samhälle”.

Studien är genomförd av tre forskare: lektor Maria Borgström samt Katrin Goldstein-Kyaga och Ana Graviz, båda två professor emerita i pedagogik. Boken Ungdomar och den nya kosmopolitismen bygger på såväl gruppdiskussioner och djupintervjuer som enkäter. Ungdomarna är i 15-årsåldern och har fått svara på frågor om deras syn på fred, krig, omvärlden, andra kulturer, sin egen plats i samhället och sin identitet.

Ingen av ungdomarna i studien tror på ett genuint fredligt samhälle, men det betyder inte att de är beredda ett ge upp. Som en elev uttryckte det:

”Vi måste stärka sådant som får oss att fortsätta leva, trots negativa samhällsnormer och annat som leder till våld. Att se problematiken men även förstå att vi måste ha hopp”.

Skulle du liksom Katarin Goldstein Kyaga och hennes kollegor vilja fördjupa dig i pedagogik? Läs gärna mer om de kurser och program som erbjuds på Södertörns högskola.

Vill du läsa mer om det här området:
Lärande Östersjö- och östeuropa

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2019-05-06