Dela

Facebook Mail Twitter

2019-05-28

Gruvkonflikter i fokus när Södertörns högskola får långväga besök

Tre forskare från Loja i södra Ecuador har under tre veckor varit på besök i Sverige. Resan är en del i pågående samarbete mellan Universidad Técnica Particular de Loja och Södertörns högskola.

Student läser på en surfplatta

I en anspråkslös byggnad i byn Congüime har gruvbolaget Exploken Minera sitt kontor. Sedan ett antal år tillbaka driver byns invånare själva guldgruvan i området, en grupp som tillhör Shuarfolket som levt i södra Amazonas i generationer.

— Det typiska när man pratar om utvinning av naturresurser är att det ofta handlar om transnationella företag som suger ut området och som för med sig negativa miljö- och socioekologiska konsekvenser för den berörda befolkningen. Men så är det inte här, säger Maleny Reyes, miljöingenjör och verksam vid Observatoriet för socioekologiska konflikter vid Universidad Técnica Particular de Loja, i Ecuador.

Tillsammans med María Beatríz Eguguren Riofrío och Gabriela Espinoza har Maleny Reyes tillbringat drygt tre veckor på Södertörns högskola inom ramarna för projektet Realities of gold: Socio-environmental (in)justice, Indigenous resistance and rights-based alternatives in the Ecuadorian Amazon. Projektet är ett samarbete mellan observatoriet i Loja och Södertörns högskola, där Rickard Lalander – professor i miljövetenskap – deltar från svenskt håll. Syftet med själva resan är att fördjupa samarbetet mellan lärosäten, utbyta erfarenheter och stärka forskningskompetensen. Hela projektet finansieras av Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT.

Shuarfolkets gruvbolag i Congüime är en av tre delar i ett större projekt där forskarna studerar vad de kallar socioekologiska konflikter. Studien omfattar tre gruvprojekt: ett kinesiskt, Miradorprojektet, ett som drivs av det kanadensiska bolaget Lundin Gold samt det som drivs av Shuarfolket.

— Congüime är unikt i sitt slag, i både Ecuador och Latinamerika. Men det är inte vilken guldutvinning som helst, den är både miljömässigt och sociokulturellt ansvarsfull. De använder inte tungmetaller som bly och kvicksilver. Idéen är att det ska fungera som en prototyp, som ett alternativ inom utvinning av naturresurser, säger Maleny Reyes.

Trots att lokalsamhället tillsammans äger utvinningsrättigheterna uppstår spänningar. Innan gruvbolaget får fatta några större ekonomiska beslut måste de få godkänt från lokalsamhällets främste talesperson. Den personen har makt att besluta om vinsterna från gruvan ska investeras tillbaka i samhället, delas ut i kontanter till byns familjer, eller investeras i verksamheten. Samtidigt måste denna talesperson ha stöd från övriga invånare. Något som inte alltid är problemfritt och fungerar olika i teori och praktik.

Rickard Lalander har sedan flera år varit involverad i forskningsprojekt med anknytning till länder i Latinamerika. Han har länge ägnat sig åt just socioekologiska konflikter och är miljövetare med inriktning mot globala utvecklingsstudier

María Beatríz Eguguren Riofrío är jurist i grunden och föreståndare för Observatory of Socioenvironmental Conflicts. Hon håller just nu på att avsluta sin doktorandutbildning vid universitetet i Granada. Maleny Reyes är miljöingenjör, har studerat lokalsamhällesutveckling och är även hon verksam vid observatoriet. Gabriela Espinoza är även hon jurist i grunden, men fokus på frågor som rör socioekologiska och sociokulturella områden.

Vill du läsa mer om det här området:
Människans villkor Natur & miljö

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2019-05-28