Patrik Dinnétz, lektor i biologi och Thérese Janzén, doktorand i miljövetenskap, studerar fästingar och fästingöverförda sjukdomar. Théreses avhandling ingår som en del i det forskningsprojekt på Södertörns högskola som handlar om fästingar i stadsnära naturområden. Projektet syfte är att studera var fästingar trivs bra och mindre bra, och hur du kan undvika att smittas av fästingburna sjukdomar.

– Fästingar är tacksamma att jobba med, säger Patrik. De är lätta att fånga och studera. Dessutom ställer de till besvär för oss människor och många har starka känslor för dem, om än inte så positiva.

Thérese har en personlig ingång till varför hon valt att studera just denna illa omtyckta organism:

– När jag växte upp hade vi lantställe i Stockholms skärgård där det fanns så otroligt mycket fästingar! Jag har haft människor i min närhet som insjuknat både i Borrelia och TBE. När jag läste masterprogrammet ”Infectious Disease Control” på Södertörns högskola handlade mitt examensarbete om risken för anaplasmainfektion hos hästar. Anaplasma är en bakterie som sprids av fästingar och som även kan drabba människor. Efter det kom jag fram till att jag ville påbörja forskarstudier och fortsätta jobba med fästingöverförda sjukdomar. Jag vill ta reda på mer om i vilka miljöer risken för att infekteras av fästingöverförda sjukdomar är som störst och därigenom kanske hjälpa andra att inte drabbas av till exempel TBE, säger Thérese.

Patrik och Thérese plockar fram en vit duk, provrör, en mopp, gummistövlar – nu är det dags för fästingexkursion! Under tiden delar de med sig av sin stora kunskap om krypet vi hoppas slippa se i sommar. Varsågoda, här kommer experternas fem fästingfakta:

1. Fästingens tre stadier
   Fästingen är ett spindeldjur som lever cirka fyra-fem år. Den går igenom tre stadier; larv, nymf och vuxen fästing. Fästingar lever ett väldigt stillsamt liv där de sitter på ett grässtrå och väntar på att ett värddjur ska passera, så att den kan få sig ett av sina två eller tre blodmål i livet. Fästingen behöver äta en gång i varje stadie, hanen äter bara två gånger, som larv och som nymf. Honan äter även som vuxen så att hon får energi till att utveckla sina ca 2000 ägg. En bonusfakta är att fästingen som larv bara har sex ben, sedan får den som alla spindeldjur åtta ben.
2. Alla djur kan vara värddjur
   Fästingen har nästan inga preferenser när det gäller att välja värddjur, utan sätter sig på det som råkar passera. Den fäster på fåglar, människor, rävar, rådjur, katter, hundar – till och med på groddjur och ormar. Fästingen kan följa med flyttfåglar, därför får vi in nya fästingsorter, som t.ex. ”jättefästing” Hyaloman, som hittades i ovanligt stort antal i Sverige i fjol. Tidigare har ”jättefästingen” inte kunnat överleva här, men nu verkar det som även den fått fäste i delar av södra Sverige.
3. Fästingar suger inte bara blod
   Vi pratar ofta om att fästingar suger blod, men det fungerar inte som för en mygga. När en fästing hakat sig fast på ett värddjur så sprutar de först in sin saliv som har enzymer som kan bryta ned cellerna under huden. Saliven innehåller även ett antikoagulerande ämne så att det blod som strömmar till inte stelnar. Därefter sätter fästingen igång att äta från den cellsopp som bildats kring dess mundelar. I många fall kan flera fästingar samlas tätt ihop och dela cellsoppa med varandra, vilket möjliggör för spridningen av bakterier och virus mellan fästingarna.
4. Så förs sjukdomarna över
   Fästingar kan vara bärare av tjugotalet olika sjukdomar, de vi pratar mest om är TBE och Borrelia. TBE förs över i saliven som fästingen sprutar in. Om vi blir bitna av en fästing som bär på TBE, vilket endast en bråkdel av alla fästingar gör, så smittas vi tyvärr nästan genast. Borrelia däremot förs över när fästingen ätit och regurgiterar, vilket är ett finare ord för att den kräks tillbaka restprodukterna som den inte kunde smälta till värddjuret. Bakterierna som finns i fästingens mage följer då med och infekterar värddjuret. Det här dröjer dock uppemot ett dygn, så om du hittar fästingen snabbt och plockar bort den så är risken liten att du drabbas av Borrelia.
5. Så undviker du fästingar och deras sjukdomar
   Fästingarna fäster lättast på det som är lite mjukt och luddigt. Håriga ben och flanelltyger är perfekt för fästingen! Glatta tyger och gummistövlar skyddar däremot bra. Myggmedel har också visat sig skydda till viss del. Det är även klarlagt att vissa människor är mindre attraktiva för fästingen än andra – men man vet ännu inte varför. Om du ändå får en fästing på dig ska du plocka bort den så snart som möjligt med en pincett. Ta tag i fästing och dra rakt ut. Tvätta gärna bettområdet med sårsprit. Håll betet under uppsikt och ta kontakt med vården om du får en stor röd ring som växer till runt bettet. Råd om fästingbett finns på Vårdguiden 1177 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..