Dela

Facebook Mail Twitter

2019-06-11

Övervakning i jobbet – nytt forskningsprojekt om kameraanvändning i tjänsten

Kameraövervakning har blivit ett verktyg för ökad trygghet. Men gör kamerorna någon egentlig skillnad? I ett nytt projekt ska två forskare vid Södertörns högskola studera kameraövervakningens betydelse och praktik inom olika yrkesgrupper.

Student läser på en surfplatta

Poliser, biljettkontrollanter och socialarbetare är alla exempel på yrkesgrupper som på ett eller annat sätt använder sig av kameraövervakning i tjänsten. Samtidigt är det personer som i sina yrkesroller riskerar att utsättas för våldsamma eller hotfulla situationer. En lösning för att komma till rätta med de problemen har blivit kameraövervakning. Men är det rätt lösning?

– Det är ett laddat område, en del tycker att man ska ha kameror överallt. Det handlar om att det är ny teknik som används och det finns en idé, från allmänhet och politisk håll, att kameror ger ökad trygghet. Men det finns studier som visar att i just våldssituationer är detta inte självklart, säger Daniel Castillo, docent i sociologi och verksam vid Förvaltningsakademin.

Han har tillsammans med Alexandra Bogren nyligen beviljats forskningsmedel från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Under tre år ska de studera betydelsen av kameraövervakning för våldsutsatta yrkesgrupper. Poliser och biljettkontrollanter använder i dag till exempel kroppsburna kameror. För personer inom socialtjänsten kan det handla om fasta kameror utanför kontor eller väntrum. En av frågorna de ställer sig är: Vilken betydelse har kamerorna i riskfyllda situationer?

– Vi kommer också att titta på hur de här yrkesgrupperna hanterar kameraövervakningen, om de begränsar sig själva och hur de upplever att det påverkar interaktionen med andra. Det finns teorier som säger att övervakning gör att folk blir mer fogliga, men det finns andra som visar att människor istället anpassar sig och gör motstånd på olika sätt, säger Daniel Castillo.

Projektet är speciellt då flera av högskolans verksamheter förenas: Förvaltningsakademin som bedriver forskning kring svensk förvaltning, Avdelningen för sociologi samt Polisutbildningen, där forskning i polisiärt arbete håller på att byggas upp. Själva idén till projektet föddes också vid ett forskningsseminarium arrangerat av polisutbildningen på Södertörns högskola.

Både Alexandra Bogren och Daniel Castillo är sociologer, men med olika ingångar och erfarenheter. Alexandra Bogrens forskningsintressen rör bland annat sociala problem och hon har under flera år studerat alkohol- och drogkonsumtion ur ett genusperspektiv. Hon har också en anknytning till forskningsprogrammet Reinvent, där hon för närvarande medverkar i en studie om plats, trivsel och trygghet i stadsmiljöer. Daniel Castillo har studerat organisering såväl inom offentlig sektor som på marknader.

– Jag har ett lite mer av ett organisationsperspektiv och Alexandra mer ett interaktionsperspektiv. Tror det kan bli väldigt bra och att vi tillsammans får en mer mångfacetterad bild, säger han.

Under projekttiden kommer de intervjua poliser, socialsekreterare och biljettkontrollanter kring hur de upplever kamerorna. De kommer också att följa dem i deras arbete för att själva se hur interaktionen ser ur och för att förstå det praktiska arbetet. Utöver detta kommer de också att titta på domar i fall där kameror varit betydelsefulla och analysera dem.

Projektet väntas starta upp till hösten och löper över tre års tid. Totalt har de beviljats 4,3 miljoner kronor i forskningsmedel.

Vill du läsa mer om det här området:
Samhällsvetenskap

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2019-06-12