Dela

Facebook Mail Twitter

Ny forskning: Dags för nya träningsmetoder i ridsporten – hästen alltför osynlig

Dålig kommunikation mellan ryttare och häst kan få förödande konsekvenser om det vill sig illa. Såväl ryttarens som hästens välbefinnande riskerar bli lidande och i värsta fall kan det leda till olyckor. Därför måste hästen få ta mer plats i kommunikationen visar en ny studie från Södertörns högskola.

Student läser på en surfplatta

”Det räcker inte med att bara rida, man måste umgås med hästen” säger Mari Zetterqvist Blokhuis som nyligen disputerade i den praktiska kunskapens teori. En god relation med bra kommunikation mellan häst och ryttare är a och o. Men också något som är mycket svårt att lära ut.

— Tränarna jag intervjuade var bra på att beskriva hur de själva kommunicerade och vad de gjorde under träningen. Men det var svårare för dem att beskriva hästens roll. Det visar att hästen inte riktigt får plats, att hästen är ganska osynlig i kommunikationen och i ridundervisningen, säger hon.

Tränarna i studien var enligt Mari Zetterqvist Blokhuis väldigt duktiga på att hjälpa ryttarna och använda sig av sina egna erfarenheter för att lösa de problem som uppstod under träningspassen. Men de var sämre på att förklara varför de sa som de gjorde. Och på att förklara vad de såg. Tyngdpunkten i undervisningen låg ofta på instruktioner, något som kan leda till att ryttare lämnar lektionen med en känsla av att inte riktigt veta vad som hänt.

Pedagogiken inom ridsporten bygger mycket på gamla traditioner och didaktiken kommer ofta från det militära. När antalet ryttare och ridskolor ökade under 1970- och 80- talet hade de flesta ridlärarna en militär bakgrund. Detta är något som levt kvar inom sporten och fortplantat sig i undervisningen säger Mari Zetterqvist Blokhuis som tror att det behövs nya och moderna träningsmetoder där ryttarna får ta mer ansvar

— Framför allt behöver man tänka på vad man kan göra med en häst, vad man kan utsätta en häst för. Jag tror studien kan göra att man tittar mer kritiskt på vad man gör inom ridsporten. Det är viktigt att vi börjar fundera på de här frågorna, annars finns det risk att människor utanför sporten undrar vad vi gör med våra hästar. Ska de flyga från ett land till ett annat för att tävla? Det är vi människor som använder hästen för tävling och som fritidssysselsättning, och då är det viktigt att man gör det på ett sätt som respekterar hästen som individ, säger hon.

Studien bygger på djupintervjuer och filmade träningar med ryttare, tränare och hästar från Sverige och Polen. Målet var att undersöka hur ryttare och tränare beskriver kommunikationen med hästen. Hur ryttare gör när de kommunicerar och i nästa steg hur tränare lär ut kommunikationen till ryttare.

— Jag bad dem beskriva hur de gör, speciellt det här med känslan. För att rida är både teknik och känsla. Känslan för när man ska göra vad på hästryggen. Det är väldigt svårt att förmedla, så det ville jag undersöka. Sen var skillnaderna mellan Sverige och Polen inte så stora. Det finns en stark och väl sammanhållen internationell hästkultur. Hur man uttrycker sig är väldigt likt, säger hon.

Mari Zetterqvist Blokhuis var nio år då hon började att rida. Hon är utbildad ridlärare och har en examen i pedagogik. Hon är också ägare till hästen Darwin, och därmed blev hon också sitt eget studieobjekt.

— Det var en intressant upplevelse, det är alltid en utmaning att vända blicken mot sig själv. Jag är inte lika bestämd längre. Om jag känner att min häst verkar trött i dag, då tar vi en tur i skogen i stället. Jag har också tänkt på hur min kropp och mitt mentala tillstånd påverkan Darwin. Kommer jag stressad till stallet märker han det och blir också stressad. Hästar är otroligt känsliga djur, det är viktigt att själv vara lugn, positiv och försöka motivera sin häst istället för att dominera, säger hon.

Med avhandlingen Interaction between rider, horse and equestrian trainer: a challenging puzzle blev Mari Zetterqvist Blokhuis också första doktorand att disputera i ämnet den praktiska kunskapens teori från forskarutbildningen Kritisk kulturteori.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2023-02-22