Magdalena forskar om äldreomsorgen: ”Forskning kan göra skillnad!”
Magdalena Elmersjö är lektor i socialt arbete. Hennes forskning om tillitsstyrning inom äldreomsorgen kommer från ett livslångt engagemang för frågor som rör äldre i samhället.
- Jag jobbade inom sjukvården och äldreomsorgen innan jag började plugga, och insåg tidigt att jag var mest intresserad av att de sociala delarna. Att prata med människor, att fundera över och diskutera med de äldre hur det skulle bli när de kom hem, och sådana saker. Så när jag började på socionomutbildningen kände jag direkt att jag hade kommit rätt!
Men det blev inget arbete som socionom, Magdalenas handledare för D-uppsatsen rekommenderade henne att söka forskarutbildningen – och så blev det.
- Mitt första forskningsprojekt rörde kompetensfrågor inom äldreomsorgen – vilken kompetens behöver människan närmast de äldre och varför?
Framgångsrik modell i Sundsvall
Några år senare blev Magdalena tillfrågad om att delta i ett forskningsprojekt om tillitsstyrning inom hemtjänsten, och det resulterade i ett projekt som har fått mycket uppmärksamhet. Magdalena och kollegan Elisabet Sundin undersökte vad som gjort Skönsmomodellen i Sundsvall så framgångsrik.
- Sundsvalls kommun hade precis som många andra kommuner problem med hög sjukfrånvaro hos personalen, missnöjda äldre, svårt att rekrytera kompetent personal. De beslutade då att göra ett stort förändringsarbete som resulterade i detta som kallas för Skönsmomodellen, berättar Magdalena.
Hemtjänsten bygger ofta på en tidsstyrd modell, där saker ska ta en viss tid och ske en viss dag. Ofta medför detta stressad personal och missnöjda hjälpmottagare. Stressen leder till sjukskrivningar, och ofta får de äldre möta väldigt många olika människor. Det leder i sin tur att personalen inte hinner lära känna sina äldre.
- Om du tvärtom har en personkontinuitet så känner de äldre sig trygga. Personalen kan också lätt se små förändringar och försämringar hos hjälpmottagaren i tid. Man lär känna varandra helt enkelt, konstaterar Magdalena.
Tillitsbaserad hemtjänst ger tryggare äldre
En tillitsstyrd hemtjänst bygger i korthet på att ha tilltro till personalens kompetens, att uppmuntra erfarenhetsutbyte och samarbete, och se till att personalen får möjlighet att själva påverka sitt arbete, göra de förändringar som behövs och styra över sin tid.
- Som chef vänder man sig helt enkelt mot kringorganisationen istället för den enskilda undersköterskan, eller var det kan vara, säger Magdalena och visar fysiskt genom att vända sig om. Istället för att klocka alla arbetsmoment som utförs så undersöker man om organisationen i sin helhet ger hemtjänsten rätt förutsättningar.
Det här har – inte oväntat – lett till att personalen mår bättre och stannar kvar, och att de äldre blir nöjdare. Dessutom kostar det inte mer att organisera hemtjänsten på det här sättet.
”Hur kan vår forskning göra samhället bättre?”
Den forskningsrapport som Magdalena och hennes kollega skrivit klart vill hon nu ska användas praktiskt. Hur kan denna kunskap hjälpa andra kommuner att hitta sina egna verktyg? Magdalena menar att forskning kan göra skillnad och hjälpa till att förändra samhället till det bättre, bara det finns tid och utrymme för det.
- Dessa frågor tycker jag kännetecknar inte minst forskningen inom socialt arbete här på Södertörns högskola. Våra forskare är alla på olika sätt upptagna av att göra forskningen användbar inte bara inom vår socionomutbildning utan också för praktiker och medborgare. Dessa frågor hjälper oss också i vårt arbete med att göra vår socionomutbildning ännu mer relevant för det samhälle våra studenter ska ut och jobba i.
Magdalena börjar berätta om en rad projekt och pågående samarbeten med organisationer och kommuner, och om socionomutbildningen med storstadsprofil som svarar väl upp mot det kommunerna uttrycker att de behöver. Hon konstaterar som en slutsats att det händer mycket inom ämnet socialt arbete på Södertörns högskola och utbrister också det som har märkts på engagemanget under intervjun:
- Jag tycker att mitt arbete är jätteroligt!
Kan gängkriminaliteten bekämpas med ny ledarskapsstil? Experter samlades på Södertörns högskola
2024-04-04Kan tillitsbaserat ledarskap vara vägen framåt för polisen i kampen mot gängkriminaliteten? Den frågan låg på bordet när ledande experter inom området samlades för att diskutera polisens utmaningar mot bakgrund av tidigare regionpolischefen Klas Fribergs nya bok Särskilda händelser: polischefens lösning.
Ny forskning ska öka barns kunskap om socialtjänstens roll och arbete
2024-03-15Det finns luckor i kunskapen om barns hjälpsökande och vad de egentligen känner till om socialtjänsten. Något som riskerar att de kanske inte får den hjälp de behöver och har rätt till. I ett nytt Forte-finansierat forskningsprojekt vill forskare fylla de kunskapsluckorna och ta fram nya verktyg som ska stärka socialtjänsten i hur de når ut till barn och unga.
”Vem ropar för Alvar” - Forskningsprojektet som blev kortfilm
2024-03-06Kan mötet mellan konst och forskning göra att vi går från ord till handling? Det är förhoppningen bakom filmen "Vem ropar för Alvar" som är resultatet av ett forskningsprojekt om äldreomsorgens utmaningar. Magdalena Elmersjö, docent i socialt arbete, vid Södertörns högskola är en av forskarna i projektet.
Södertörns högskola med och formar framtidens offentliga sektor
2024-03-06Samhället står inför utmaningar som är svåra för en enskild aktör att hantera själva. Och för att klara framtidens utmaningar krävs nya sätt att arbeta. Nu drar strategiskt innovationsprogrammet SustainGov i gång med syftet att skapa nya förutsättningar för offentlig sektor att ta sig an dagens och framtidens stora och kritiska frågor. Ett arbete där forskare från Södertörns högskola sitter på viktiga nycklar.
Ny bok skildrar det svenska reportagets historia
2024-02-28Sociala reportage skrivs av reportrar som strider för de svaga och avslöjar missförhållanden. Så har det hetat inom yrket, i handböcker och bland genrens supportrar. Men vad döljer sig bakom idealet? Och hur ser engagemanget ut när det omvandlas till text? I sin nya bok Den engagerade reportern: Svenska sociala reportage 1910–2010 lyfter Cecilia Aare fram reportage av några av 1900-talets mest hyllade svenska reportrar och synar på vilka sätt texterna förmedlar ett engagemang till läsaren.
Sidan är uppdaterad
2020-10-07