Dela

Facebook Mail Twitter

2019-11-04

Ny forskning: Hållbara trafikplaner leder inte alltid till hållbara samhällen

Så länge ekonomisk tillväxt överordnas hållbarhet i nationella strategier och policydokument kommer vi inte nå målen om ett hållbart samhälle. Det konstaterar Mathilde Rehnlund som i dagarna disputerar i miljövetenskap vid Södertörns högskola.

Student läser på en surfplatta

Stockholm marknadsförs som en av världens renaste och mest klimatsmarta städer. Samtidigt ska antalet transporter öka, staden växa och fler bilar ska rulla på våra vägar. Hur hänger detta ihop?

Mellan åren 2007 och 2017 fattades ett flertal stora beslut om trafiken i Stockholm. Grunden för de här besluten vilar på policy, det vill säga riktlinjer och avsiktsförklaringar, som formar transportnätet. Policy som, enligt en ny avhandling från Södertörns högskola, genomsyras av en teknikoptimism och som sätter den ekonomiska tillväxten i första rummet. Före hållbarhet och en god livsmiljö.

— Du har ett antal jämställda begrepp, där det ena är lätt att mäta. Det är klart att man kommer att fokusera på det. När tillväxten dessutom görs till medel för allting annat så kommer den alltid att komma först. Här behöver vi gå ifrån den ekonomiska tillväxten som en form av universalmedel, säger Mathilde Rehnlund, doktorand i miljövetenskap.

Hur konstrueras policy?

I avhandlingen Getting the transport right – for whatlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster går hon igenom hur hållbarhet konstrueras i policies. Och vad de åtgärder och förslag som presenteras säger om problemet. Studierna är gjorda utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv, där det som sägs och de åtgärder som föreslås antas bära eller skapa mening – en mening som inte är naturlig eller självklar, utan bör studeras som politiskt laddad.

Hon har utgått från Carol Bacchis ramverk om vad ett problem representeras att vara. Annan forskning som tittat på transport gör ofta det utifrån ett tekniskt perspektiv. Samtidigt är det få saker som inverkar så mycket på människors livsmiljö som just vägar, bilar och tunnelbana. Det är långt ifrån enbart en fråga om teknik. Dock saknas oftast de sociala aspekterna när policy tas fram. Människor förminskas till varelser som arbetar och pendlar.

— En sak som försvinner mycket från policydokumenten är våra sociala behov. Det livet går ut på, om man tittar på det som möjliggörs i policy, är att åka till jobbet. Sen jobbar du dina åtta timmar och åker sen hem. Det blir väldigt lite tid kvar till det sociala och politiska. Så som individ är du en arbetspendlare, det är det du är, säger hon.

Dålig teknik sägs orsaka klimatproblemen

Mathilde Rehnlunds studier visar att hållbarhetsarbetet i Stockholm stad under den undersökta perioden präglas av en stark tilltro till ny teknik. Samtidigt som klimatproblemet sägs bero på dålig teknik. Hållbarhetsfrågan fokuserar också mycket på utsläpp från transporter, något som ska hanteras genom personliga konsumentval.

— Det nämns i policy att vi ska minska resorna, men det görs mycket lite i praktiken. Tvärtom talas det om att Stockholm ska vara en utökad arbetsregion. Vilket i praktiken betyder att människor ska resa mer. Det är ett mål. Och hur man än reser krävs energi. Även om tunnelbanan inte släpper ut koldioxid går det år energi och koldioxid för att tillverka tåg och tunnelbanenät. Det har också stor inverkan på landskapet. Jag skulle säga att kollektivtrafiken är helt avproblematiserad, man talar inte om de negativa effekterna alls, säger hon.

Staden ses som det hållbara

Tydligt i de dokument som Mathilde Rehnlund studerat är också att det är staden som är det hållbara. Det är här man kan förse människor med effektiva system. Det handlar inte bara om transporter, det handlar om avfallshantering och annan offentlig verksamhet.

— Det för också med sig vissa föreställningar om vad ett bra, effektivt system är. Om att du alltid måste arbetspendla långt och en föreställning om att du som bor på landsbygden inte kan ha tillgång till ett lokalsamhälle, med lokal produktion. Alla de antagandena ligger till grund för att staden är det mest hållbara, säger Mathilde Rehnlund.

Vill du läsa mer om det här området:
Hållbarhet Natur & miljö

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2019-11-11