Dela

Facebook Mail Twitter

2019-11-12

Jiddisk litteraturskatt och övervakning i sociala medier - två nya forskningsprojekt får pengar från Riksbankens jubileumsfond

Det ena ska skapa ordning bland 4000 titlar i Judiska bibliotekets samlingar av litteratur på jiddisch. Det andra ska försöka förstå hur människor känner inför övervakning i sociala medier, och varför. Här är projekten som beviljats finansiering från Riksbankens jubileumsfond 2019.

Student läser på en surfplatta

När Riksbankens jubileumsfond presenterade anslagen för 2019 stod det klart att två projekt från Södertörns högskola beviljats finansiering. De två projektledarna heter Lena Roos och Göran Bolin.

Spår av jiddischkeit

Judiska biblioteket i Stockholm har landets största samling av litteratur på jiddisch. Nu ska samtliga 4000 titlar gås igenom. En samling som består av allt från medlemsblad och religiösa texter till skönlitteratur och teaterpjäser.

— All denna litteratur, översättningar, texter – de vittnar om en minoritets historia i Sverige. Människor läser gärna på sitt modersmål och översättningarna visar vilka litterära intressen de har haft, säger Lena Roos, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och en av dem som nu ska ägna delar av sin tid åt denna samling.

Projektet Spår av jiddischkeit beviljades nyligen anslag från Riksbankens jubileumsfond på närmare 860 000 kronor. Syftet är att inventera samlingen och göra den sökbar genom databaserna LIBRIS och WorldCat. Tillsammans med Simo Muir, jiddischexpert från Helsingfors universitet, och Malin Norrby, biblioteksansvarig från Judiska biblioteket, ska oLena Roos också att se över vilka delar av samlingarna som är så pass intressanta att de bör digitaliseras. Ett omfattande arbete ligger framför dem.

— Materialet är till vissa delar okatalogiserat eller fel katalogiserat till och med. Dessutom är inte alla transkriberingar som gjorts mellan jiddisch och svenska gjorda enligt samma system vilket gör att det är svårt att söka i samlingarna, särskilt för internationella forskare, säger hon.

Unga judar i Sverige talar sällan jiddisch i dag. Men det pågår en liten väckelse och allt fler intresserar sig för sitt judisk-europeiska arv säger Lena Roos som under flera år studerat judisk tro och vardag. I dag anordnas det språkkurser, fler läser böcker på jiddisch och det finns till och med en kör.

Samlingen är intressant på flera sätt, också för att den samtidigt är Nordens största samling av antisemitisk litteratur. Både mer samtida och äldre.

— Det är ett sätt att känna sin fiende. Ett exempel är att vi har hittat en översättning av Hjalmar Bergmans pjäs Patrasket, en pjäs som redan vid sin tid (1928 red.anm) fick kritik för att vara full av judiska stereotyper. Jag vet inte om den någonsin sattes upp på jiddisch, men texten finns, säger Lena Roos.

Projektet är ett samarbete mellan Judiska biblioteket och Södertörns högskola och har planerats i nära samarbete med avdelningen för jiddisch, Lunds universitet; Paideia - The European Institute of Jewish Studies in Stockholm, Judiska museet och Forum för judiska studier, Uppsala universitet.

Övervakning i social medier

Riksbankens jubileumsfond delade i år ut drygt 335 miljoner kronor till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Det andra projektet att ta del av de utdelade pengarna är Sociala medier, kommersiell övervakning och erfarenheter av auktoritära samhällsförhållanden, som leds av Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Med i projektet är också Veronika Kalmus från University of Tartu (Estland) och Rita Figueiras från Universidade Católica Portuguesa (Lissabon, Portugal).

— Det blir mer och mer tydligt att den typen av metoder som bolagen bakom Facebook, Twitter och Google använder sig av är en slags övervakning. De använder samma metoder som för statlig övervakning, det visar inte minst Edward Snowdens avslöjanden, säger han.

Den typ av övervakning som vi tidigare förknippat med auktoritära stater används alltså i dag av kommersiella aktörer. Hur internetanvändare själva ställer sig till denna övervakning skiljer sig åt, somliga är mer skeptiska än andra. Men över lag gör människor mycket lite för att skydda sig.

Frågan Göran Bolin och hans kollegor nu ställer sig är om erfarenheter från statlig övervakning inverkar på attityder till övervakning i sociala medier.

— I dag är Estland och Portugal liberala demokratier, men för ett par generationer sedan var de totalitära och auktoritära. Det vi kommer göra är att undersöka attityder hos två olika generationer. En person född i slutet av 1980-talet har inte samma erfarenheter som någon som är född i början av 50-talet, säger han.

Studien omfattar även Sverige då invånarna här inte har upplevt övervakning på samma sätt som de andra länderna. Visserligen har avslöjandet om FRA:s hemliga avlyssningar och inte minst IB-affären satt sina spår, men de går inte att jämföra med den systematiska övervakning som till exempel Sovjetunionen ägnade sig åt.

För att fånga upp människors inställning till övervakning genomförs först en enkätundersökning. Frågor ställs till två olika grupper, en med personer som har erfarenhet av auktoritär/totalitär övervakning och en som vuxit upp utan. För att få en djupare förståelse för deras attityder genomförs också djupintervjuer. Projektet väntas pågå i tre år och är finansierat med drygt 6,1 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond.

Vill du läsa mer om det här området:
Filosofi & religion Media Östersjö- och östeuropa

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2019-11-14