Dela

Facebook Mail Twitter

2019-11-27

Östersjöstiftelsens forskningsanslag: Tanksmedjors roll och vegetarianism i ryska imperiet

Östersjöstiftelsen finansierar varje år ett flertal spännande forskningsprojekt på Södertörns högskola. I år fick 13 projekt dela på 47 miljoner kronor. Vi har pratat med två av dem som beviljats anslag 2019.

Student läser på en surfplatta

Bortglömd finsk arkitektur i St Petersburg, demokrati och mänskliga rättigheter i illiberala demokratier, kiselalgers arvsmassa. De projekt som beviljats anslag av Östersjöstiftelsen speglar bredden på den forskning som bedrivs på Södertörns högskola. Inte minst den inom Östersjö- och Östeuropaforskningen som haft en stark roll sedan starten 1996.

Östersjöstiftelsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster delade i år ut totalt 47 miljoner i forskningsanslag till sju forskningsprojekt och sex postdokprojekt. Kriterierna som ansökningarna bedöms utifrån är: vetenskaplig kvalité, forskningens relevans för Östersjö- och Östeuropaområdet samt bidrag till en mångvetenskaplig kunskapsbildning.

Nu gläntar vi på dörren till två av projekten:

Tankesmedjors roll och förutsättningar

Tankesmedjor är organisationer som jobbar med kunskap. De skapar kunskap och de sprider kunskap. De är också ämnet för Adrienne Sörboms forskningsprojekt Policy Advice in Electoral democracies – Think Tanks in Hungary and Poland.

– Vi ska titta på tankesmedjor i Polen och i Ungern. Länder vars styre blir allt mer auktoritärt och totalitärt. De är båda länder som varit välfungerande demokratier men som nu går mot vad som kallas illiberal demokrati, säger Adrienne Sörbom, professor i sociologi.

Genom att framför allt intervjua företrädare för tankesmedjor i de båda länderna hoppas hon kunna skapa en tydligare bild kring tankesmedjornas förutsättningar. Forskargruppen, där också Katarzyna Jezierska från Högskolan Väst och Andrea Kizsan från Central European University i Budapest ingår, ska också studera artiklar och andra texter som producerats av organisationerna.

– Vi ska försöka träffa tankesmedjor med olika politisk inriktning, små och stora. Vissa av dem kan ha varit delaktiga i den transformation som Polen och Unger gått igenom de senaste åren. Vilken roll har de i så fall spelat, säger Adrienne Sörbom.

Exakt vad en tankesmedja är går inte riktigt att säga. Det finns organisationer som tydligt själva säger att de är tankesmedjor. Och de som inte alls skulle skriva under på den beskrivningen trots att forskningen tolkar verksamheten så. Men tydligt är att de blir fler.

Kunskapen som i dag finns om tankesmedjor gäller framför allt USA där de har en längre historia än i Europa. De har blivit allt fler även på vår kontinent men kunskapen om de östeuropeiska tankesmedjorna har varit mycket begränsad. Nu får forskarna en chans att studera hur den kontexten ser ur och förutsättningarna för organisationerna att verka.

Vegetarianism i ryska imperiet

Julia Malitska, doktor i historia, är en av de sex forskare som fått finansiering för sitt postdokprojekt. Ett projekt som ligger henne mycket varmt om hjärtat. Ämnet för hennes projekt är den vegetariska socialrörelseaktivismen i det ryska imperiet mellan 1860 och 1920, en turbulent tid i landets historia. Folket som reser sig mot tsaren 1905, bolsjevikernas maktövertagande 1917 och första världskriget – hur påverkade allt detta rörelsen?

– Jag vill ta reda på om det för det första ens var en social rörelse. Det fanns de saker som utmärker en rörelse i form av ledare, en ideologi, tidningar för att sprida information och propaganda. Jag studerar hur den vegetariska aktivismen uppstod, vilka idéer, drivkrafter och handlingar som låg bakom den. Jag vill gå bortom det St Petersburg och Moskva och fokusera på föreningar i vitryska, ukrainska och centralryska provinser. Det är ett perspektiv som inte studerats förut, säger Julia Malitska som disputerade i historia 2017.

Författaren Leo Tolstoj var en de som förespråkade en vegetarisk kosthållning. Hans filosofi har varit betydande för rörelsen, men Julia Malitska vill gå bortanför den och se vilka andra drivkrafter och föreställningar som motiverade människor.

– Motiven kan ha varit många. Det etiska perspektivet lyftes mer i Ryssland än i till exempel Tyskland, mycket på grund av Tolstoj. Ekonomiska idéer och miljömässiga skäl är två andra motiv som ofta nämns. Hälsoskäl och medicinska övervägande är några andra exempel. Det är inga nya idéer som vi skapat i dag, säger hon.

Vegetarianism i det ryska imperiet är ett relativt outforskat område. Det man vet är att rörelsen var aktiv i storstäder som Moskva och St Petersburg. Men Julia Malitska säger att aktivismen spred sig även till ryska imperiets utkanter. Uppgiften hon tagit sig an är att bena ut hur rörelsen såg ut.

– Vilken social status hade de, var de män eller kvinnor, vilka kollektiva och indviduella identiteter fanns inom rörelsen? Vilka var aktivisterna, vilka vände de sig till och hur togs de emot? Polisen satt ofta med under möten, för att kontrollera rörelsen och utöva censur. För det handlade inte bara om kosten. Det var bara ett första steg i en större samhällsförändring. Och allt detta ansågs misstänkt, säger hon.

Beviljade projekt 2019länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

  • Adrienne Sörbom: Policy Advice in Electoral democracies – Think Tanks in Hungary and Poland
  • Roman Horbyk: Connecting soldiers: Media ecologies and materialities on the East Ukrainian frontline (a postdoc project)
  • Susanne Wengle: Post-Soviet Harvests; understanding uneven rural recovery in the post-Soviet region
  • Jenny Sundén Rethinking sexuality: A geopolitics of digital sexual cultures in Estonia, Sweden and Finland
  • Julia Malitska: Vegetarianism in the Russian Empire: Ideas, Practices, Identities and Legacies, 1860s–1920s
  • Torbjörn Nilsson: Swedes, emotions and moral diplomacy in the Great Terror. Foreign Office´s rescue operation in the Soviet Union, 1937-38
  • Irina Seits: Muted histories and reunited memories: neglected Swedish and Finnish architectural heritage in St. Petersburg.
  • Zhanna Kravchenko: Supporting democracy and human rights in illiberal regimes – a case study of a “closing space” for civil society in Russia
  • Karin Jonsson: Shifting Solidarities. A Comparative Study of the Conceptual History of International Solidarity in German and Swedish Social Democracy, 1968 to 2019
  • Anushree Sanyal: REVIVE – Genomic signatures of diatom evolution on revived diatoms from natural archives
  • Nadezda Petrusenko: Narratives of Revolutionary Struggle and Construction of Post-Soviet Identities in Russia (1991-2018)
  • Nisha H. Motwani: Bacteria-driven Hg methylation in microbiome of lower consumers
Vill du läsa mer om det här området:
Historia Samhällsvetenskap Östersjö- och östeuropa

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2019-11-27