Dela

Facebook Mail Twitter

2020-03-08

Feministiska serier: Bilderna tar vid där orden inte finns

I feministiska tecknade serier blir det privata politiskt. Forskare från Södertörns högskola studerar nu hur serieformatet används som verktyg i den feministiska rörelsen men också likheter och skillnader bland kvinnliga serietecknare runt Östersjön.

Student läser på en surfplatta

Serietecknare som Liv Strömquist och Nina Hemmingsson har banat väg för en generation av kvinnliga serietecknare i Europa, inte minst i våra grannländer runt Östersjön. Serieformatet har blivit ett sätt att förstå och debattera frågor kring jämställdhet och feminism. Men också ett sätt att bearbeta förtryck och övergrepp. Vid ett symposium vid Södertörns högskola samlades nyligen forskare och serietecknare från ett flertal länder för att samtala om feministiska tecknade serie.

— I serier kan vi, återigen, konstatera att det privata är politiskt. Det är vad många kvinnliga serietecknare har gemensamt just nu. Serierna och novellerna handlar ofta om något som hänt tecknarna själva, eller om något som pågår i samhället. Några säger att de inte alltid har orden, de ”ritar av sig”. Men det är nästan alltid som en reaktion på något. På det sättet blir det aktivism som sedan öppnar upp för att andra reagerar, säger Kristy Beers Fägersten, professor i engelska vid Södertörns högskola.

För två år sedan drog hon igång forskningsprojektet A multidisciplinary study of feminist comic artlänk till annan webbplats tillsammans med kollegor från andra lärosäten runt om i Europa och USA. I fokus står kvinnliga serietecknare, feministiska tecknade serier och grafiska noveller. Tillsammans undersöker forskarna bland annat hur serieformatet används som verktyg inom den feministiska rörelsen, men också hur serier gör det möjligt att dela berättelser som rör privata trauman, utforskar sexualitet eller utmanar könsroller.

— Mycket tack vare till exempel Liv Strömquist har Sverige varit ledande inom feministiska serier. Men det fanns många innan och många efter också. I Sverige är det framför allt kvinnor som tagit över serielandskapet som tidigare var mycket mansdominerat, säger Kristy Beers Fägersten.

Men det är inte bara svenska serietecknare som intresserar forskargruppen. Tanken är också att studera hur feministiska serier tar sitt uttryck i ett flertal länder runt Östersjön. Finland är ett land där det just nu händer mycket på serietecknarscenen och intresset är stort bland både forskare, konstnärer och läsare. Och likheterna mellan länder är många, som till exempel att berättelserna ofta utgår från personliga upplevelser och trauman. Men det finns också skillnader.

— En polsk serietecknare som besökte symposiet berättade hur Polen visserligen kommit långt i termer av feminism men på senare tid tagit ett kliv tillbaka. I Västeuropa speglar serierna ojämlikheter i samhället, men det gör det inte på samma sätt i Polen. Eller Moa Romanova (svensk serietecknare) vars bok Alltid fucka upp tagits väl emot i Sverige, inte alls togs emot lika positivt i Danmark. Feminismen har helt enkelt inte samma roll, säger Kristy Beers Fägersten.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-03-09