Dela

Facebook Mail Twitter

Ny bok gläntar på dörren till det ockulta sekelskiftet

Vi lever i ett nytt ockult sekelskifte säger religionshistorikern Per Faxneld. En generation uppvuxen med Harry Potter som intresserar sig för tarotkort och astrologi. Men intresset har sina rötter långt tillbaka i tiden. I sin senaste bok Det ockulta sekelskiftet – esoteriska strömningar i Hilma av Klints tid Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. gläntar han på dörren till en för många okänd värld.

Student läser på en surfplatta

Nobelpristagaren och franske författaren Anatole France skrev 1890 att om man ska förstå samtidskulturen måste man ha grundläggande kunskaper om ockultism. Detta gäller i högsta grad även svensk kultur under samma period. Stora namn som August Strindberg, Edith Södergran, Ivan Aguéli och makarna Carl och Karin Larsson – alla påverkades av tidens nyandliga strömningar. Liksom Hilma af Klint, en konstnär som fånga några av det tidiga 1900-talets stora kulturtrender: nyandlighet och ockultism.

— Många konstnärer kände att ockulta läror öppnade upp för nya kreativa uttryck. I fallet Hilma af Klint var det en ny bildvärld. Hon gjorde egentligen inte abstrakt konst utan mer schematiska framställningar av andliga dimensioner. Bildvärldar som hon ska ha nått fram till genom kommunikation med andar, säger Per Faxneld, docent i religionshistoria.

Nytt ockult sekelskifte och Harry Potter-generationen

Intresset för Hilma af Klint har de senaste tio åren varit stort med utställningar på såväl Moderna Museet och Millesgården, som Louisiana i Danmark. Och det var just inför utställningen Måleri och andlighet på Millesgården som Per Faxneld kommer in i historien. Han har som religionshistoriker forskat kring ockultism i över tio år. De texter som han tog fram för museets räkning utgör nu grunden i hans nya bok. Men det är inte bara intresset för konstnären som vuxit.

— Vi lever lite i ett nytt ockult sekelskifte, om man fortfarande kan kalla det så tjugo år efter år 2000. Vi ser att intresset ökar och det dyker upp i oväntade sammanhang som inom politiska grupperingar, bland annat på vänsterkanten i USA. Men också för att utforska sig själv. Det är dessutom trendigt bland yngre människor. Hashtaggen #witchesofinstagram, med över fyra miljoner inlägg på Instagram är ett exempel. Det är en generation präglad av en populärkultur där det här sakerna är framträdande, Harry Potter-generationen, säger han.

Nyandlighet — något för de rika

Per Faxneld tror att det stora intresset för Hilma af Klint kan bli en väg in i en för många okänd miljö och bortglömd del av kulturhistorien. Boken ger läsaren en möjlighet att förstå vad som pågick i konstkretsar och salonger.

— Hilma af Klint är en typisk representant också på grund av sin klassbakgrund. I Sverige var intresset för spiritualism och nyandlighet något som framför allt fanns i de högre stånden. Så var det inte i Storbritannien och USA. Det kan bero på att vi i Sverige hade en starkare statskyrka som hade lite mer kontroll och att överklassen då var de som kunder tänja gränserna lite mer, säger han.

Själv beskriver författaren boken som en parallell berättelse till idén om en rak sekulariseringsprocess i Sverige där religionen ”försvinner”. Här får läsaren se hur en alternativ andlighet växte fram samtidigt som de kyrkliga institutionerna tappade makt och inflytande i samhället. Detta kom så småningom också att utgöra grunden för vår tids new age-intresse och reality-tv som till exempel spökjägarprogram. Allt detta har sina rötter i det ockulta sekelskiftet.

Mer av Per Faxneld:

Kommer under våren ut med boken Offerträdet, en samling korta ”folkgotiska” noveller som tar utgångspunkt i norrländsk allmogemiljö och folktro. Berättelserna är delvis grundade i Per Faxnelds forskning, som här stöpts om till fiktion.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-12-06