Dela

Facebook Mail Twitter

2020-03-16

Han vill göra internet mer solidariskt med nya licensavtal

Internet har blivit allt mer kommersialiserat. Ett fåtal stora bolag sätter agendan och mindre aktörer får ofta anpassa sig. Med en ny typ av licensavtal vill Södertörnforskaren Arwid Lund erbjuda ett alternativ, en ny väg mot ett mer solidariskt internet.

Student läser på en surfplatta

Internet domineras av ett fåtal stora bolag som ligger bakom plattformar som Youtube och Google. Bolag som kritiker menar gör vinst på andra människors obetalda arbete och genom att övervaka användarnas dataspår. Samtidigt finns mindre aktörer som fortsätter arbeta för ett mer öppet internet, men som också har behov av att tjäna pengar.

I ett försök att hitta en väg mot ett mer solidariskt internet har Arwid Lund, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Södertörns högskola tillsammans med forskarkollegan Mariano Zukerfeld, tagit fram en ny typ av licenser för öppen programvara: Commoners license family (CLF).

— Tanken är att ta logiken bakom Creative Commons, som används för till exempel bilder, musik och öppen programvara. CLF riktar sig enbart till så kallad allmänningsbaserade jämlik produktion, som Wikipedia, plattformskooperativ och plattformar från delvis oberoende statliga organ, säger Arwid Lund.

Villkorad öppenhet

Creative Commons är en ideell organisation som erbjuder upphovsmän licenser, eller avtal för rätten att använda till exempel ett konstnärligt verk, en text, en bild eller programvara. På samma sätt fungerar licensfamiljen CLF. Material, texten eller programvaran, som är licensierat under någon av licensfamiljens licenser är öppet tillgängligt och öppet för bearbetning om man håller sig till samma licens som tillverkaren/utgivaren valt. Grundlicensen tillåter bara plattformar, kooperativ och organisationer som inte är vinstdrivande att använda materialet för kommersiella syften. Men då även denna typ av organisationer ibland har behov av att tjäna pengar på vinstdrivande företag användning av deras resurser, så kan de välja andra licenser inom licensfamiljen mot en avgift eller annan form av betydande bidrag till verksamheten.Öppenheten är alltså villkorad.

— Det som är bra med den här typen av licens är att de här plattformarna får en chans att skydda sig mot företagens vinstskapande på deras öppna material och att de solidariskt kan bidra till att stärka andra liknande projekt och organisationer som ju är fria att använda det licensierade materialet för att tjäna pengar, säger Arwid Lund.

En berättelse om öppenhet och det nya internet

Idén på en ny licensfamilj växte fram under arbetet med boken Corporate Capitalism's Use of Openness Profit for Free? som behandlar konceptet av öppenhet på internet. I det här sammanhanget handlar det om öppen mjukvara, open access (fri tillgång) och fri kultur. Forskarna har studerat fyra bolag eller organisationer vars verksamhet bygger på denna öppenhet, mjukvaruföretag, förlag och läroplattformar. Men det är också en historia om internets utveckling, vad det var och vad det blivit. I början präglades den digitala världen av en lekfullhet. Men allt eftersom blev de kommersiella krafterna starkare. Företag såg en chans att göra vinst på material som andra tagit fram gratis. Något som inte setts med blida ögon av alla.

— Kritiken handlar om två saker. Först handlar det om en form av exploatering. Företagen som tar sig rätten till arbete som de sedan gör vinst på, utan att betala för det. För det andra om att de frivilliga deltagarna, de som producerar och skapar innehåll till exempel, görs främmande från de digitala verktyg de använder, och från produkterna deras arbete skapar. Allt sammantaget så rör det makt- och demokratifrågor kring de nya plattformar som växt fram och att deltagarna alieneras från sig själv, säger Arwid Lund.

Arwid Lund är docent och lektor i biblioteks- och informationsvetenskap. Han har tidigare skrivit boken Wikipedia, work and capitalism.

Bolagen som studerades för Corporate Capitalism's Use of Openness är:

  • Mjukvaruföretag RedHat
  • Videoplattformen Youtube
  • Förlaget Elsever
  • Läroplattformen Coursera
Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Media Läs mer om: Samhällsvetenskap

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-03-18