Dela

Facebook Mail Twitter

2020-05-02

Harry Potter och 2000-talets magiska generation

Få litterära gestalter har väl påverkat en generation så mycket som Harry Potter. Med över 500 miljoner sålda böcker, åtta filmer och ett kanhända nyväckt intresse för magi hos läsarna har den unge trollkarlen gjort intryck på världen. 2 maj firas Harry Potter-dagen av fan runt om i världen.

Student läser på en surfplatta

Harry Potter har inspirerat en generation, men banden mellan det övernaturliga och populärkulturen sträcker sig längre tillbaka än så.

— Ibland talas det om en term som heter ockultur, som avser att hela populärkulturen är präglad av ursprungligen ockulta idéer. Denna typ av populärkultur växte fram framför allt efter andra världskriget, men kan spåras tillbaka till 1800-talet. Så egentligen har intresset funnits där länge, men det går lite i vågor. I början av 1990-talet var det Twin Peaks och Arkiv X. Harry Potter var för nästa generation, säger Per Faxneld, docent i religionshistoria vid Södertörns högskola.

Den andra maj 1998 stod Harry Potter för sista gången öga mot öga med Lord Voldemort. I sju böcker fick läsarna följa kampen mellan det goda och det onda. Detta datum har nu utsetts till Harry Potter-dagen, vilket säger något om den unge trollkarlens popularitet.

— När teman som magi blir stora inom populärkulturen händer något, magin blir av-exotifierad och lättillgänglig för allmänheten. Den blir till en möjlig världsbild som man kan vända sig till i stunder av behov. Och man blir kanske nyfiken och börjar läsa böcker om riktig magi. Jag har själv sett i fältstudier, när jag ställt frågor om var intresset för magi kommer, så är det oftast inte så att informanternas farmors mor var häxa. Är de lite yngre säger de snarare att de läst Harry Potter, förklarar Per Faxneld.

Fenomenet Harry Potter har lett till otal studier och analyser av vad olika händelser och karaktärer betyder. I likhet med C.S Lewis Narnia-böcker finns tydliga kopplingar till religiösa föreställningar och mytologier. Idéen om en frälsarfigur återkommer liksom den ständiga kampen mellan det goda och det onda. Lord Voldemort delar också många drag med kristendomens djävulsfigurer och JK Rowling knyter an till myter om ormar som ondskans trotjänare.

— Det roliga där är väl att det varit ganska blandade reaktioner från stark kristna personer. Det finns de som tycker att Harry Potter bekräftar en kristen världsbild med den svartvita dualismen och kampen mot ondskan. Men det finns också de som tycker att böckerna är en form av reklam för magi och kätteri, säger han och fortsätter:

— Och det sista är inte helt utan belägg. Rätt många studier tyder på att populärkultur skapar en mottaglighet för det magiska och alternativa andliga idéer.

Att söka tröst i böckernas värld är inte unikt för Harry Potter-läsare men långt ifrån alla blir hängivna efterföljare. För många har berättelsen ändå blivit något de kan relatera till och de associerar till den symboliska värld som skapats säger Per Faxneld. Böckerna knyter också an till samhällsfrågor som till exempel rasism och maktmissbruk.

— Det finns väl en idé om att böckerna blir en slags moralisk kompass och är lite fostrande. Men det finns mycket som attraherar i böckerna. Som att vara en del i en utvald grupp, en av dem som får gå på trollkarlsskolan Hogwarts. Något som också knyter an till psykologiska aspekter av att vara med i riktiga magiska sällskap, ämnade för ett fåtal utvalda. Det är samma mekanismer som speglas, säger han.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Konst & kultur

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-05-02