Disputation: Förskollärares kroppsliga kunskaper är inget vi pratar om
Kroppslighet är central i en förskollärares yrkesliv, men något som det talas lite om i förskolepedagogiska sammanhang. Maria Pröckl försöker ta reda på vilken betydelse kroppslig kunskap har i förskolläraryrket och hoppas öppna upp ett helt nytt forskningsfält. Den 8 maj disputerade hon med avhandlingen Tyngd, sväng och empatisk timing – förskollärares kroppsliga kunskaper.
Förskollärare är ett tydligt exempel på en yrkesgrupp där kroppslig kunskap är central, skriver Maria Pröckl i inledningen av sin avhandling. Det man gör och hur man gör det har stor betydelse för hur en situation blir.
Hon kommer själv från en bakgrund som dansare, en konstform som handlar om kroppsligt uttryck. Efter en avslutad karriär med både framträdande och undervisning inom dansen kände hon ett behov av att reflektera över sina erfarenheter. Det ledde henne till ämnet Den praktiska kunskapens teori som hon nu många år senare doktorerat i.
– Jag läste en master och blev förtjust i den praktiska kunskapens teori i sig, inte bara som ett medel att undersöka min egen erfarenhet av dans och undervisning. Men med min danserfarenhet känner jag att jag kan tillföra något både till ämnet och till professionsutveckling för förskollärare, säger hon.
Vill öppna för nytt forskningsfält
Praktisk kunskap är erfarenhetsgrundad och kroppsligt buren, och ämnet Den praktiska kunskapens teori försöker ringa in och förklara den här typen av kunskap i de situationer och sammanhang där den förekommer. Förskolläraryrket är ett tydligt exempel på en profession där utövarna använder kroppen för att skapa en relation till barnen. I många fall har de bara har kroppen att tillgå i kommunikationen med ett litet barn som inte har ett verbalt språk.
Maria Pröckl med sin avhandling "Tyngd, sväng och empatisk timing – förskollärares kroppsliga kunskaper".
När man pratar om kroppslighet i förhållande till förskollärare handlar det om hur läraren agerar och gör i interaktionen med ett barn. Det är ofta inget som förskolläraren tänker ut, utan det kommer utifrån personens professionella erfarenhet av vad som fungerar och vad olika handlingar får för respons hos ett barn. Det är kunskap som inte går att läsa sig till.
– Det jag undersöker i min avhandling är sätt att se, att förstå på. Jag belyser och visar och skapar teori om hur förskolläraren handlar i vardagen. Jag hoppas att min forskning ska bli början på ett nytt fält inom professionsutveckling för förskollärare. Det kan låta stort, men det hoppas jag att bidra till, säger Maria Pröckl.
Hoppas att forskningen ska användas i praktiken
Den 8 maj disputerade hon och blev godkänd. Nu vill hon fortsätta att forska inom samma område, men också ge sig ut och möta förskollärare för att se hur hon kan arbeta vidare.
– Jag vill träffa förskollärare och höra vad som väcks i dem när de läser det här för att se hur man kan gå vidare. Jag hoppas att avhandlingen kan ge redskap för reflektion hos förskollärare över hur det kommer sig att deras kroppslighet som är så betydande i det de gör inte är något vi pratar om. Att de grepp jag tar upp kan bli användbara i praktiken, säger Maria Pröckl.
Kan gängkriminaliteten bekämpas med ny ledarskapsstil? Experter samlades på Södertörns högskola
2024-04-04Kan tillitsbaserat ledarskap vara vägen framåt för polisen i kampen mot gängkriminaliteten? Den frågan låg på bordet när ledande experter inom området samlades för att diskutera polisens utmaningar mot bakgrund av tidigare regionpolischefen Klas Fribergs nya bok Särskilda händelser: polischefens lösning.
Södertörns högskola med och formar framtidens offentliga sektor
2024-03-06Samhället står inför utmaningar som är svåra för en enskild aktör att hantera själva. Och för att klara framtidens utmaningar krävs nya sätt att arbeta. Nu drar strategiskt innovationsprogrammet SustainGov i gång med syftet att skapa nya förutsättningar för offentlig sektor att ta sig an dagens och framtidens stora och kritiska frågor. Ett arbete där forskare från Södertörns högskola sitter på viktiga nycklar.
Ny bok skildrar det svenska reportagets historia
2024-02-28Sociala reportage skrivs av reportrar som strider för de svaga och avslöjar missförhållanden. Så har det hetat inom yrket, i handböcker och bland genrens supportrar. Men vad döljer sig bakom idealet? Och hur ser engagemanget ut när det omvandlas till text? I sin nya bok Den engagerade reportern: Svenska sociala reportage 1910–2010 lyfter Cecilia Aare fram reportage av några av 1900-talets mest hyllade svenska reportrar och synar på vilka sätt texterna förmedlar ett engagemang till läsaren.
Samtal om våldsvågen: komplexa problem med fokus på lösningar
2024-02-22Hur ser vardagen ut för de som möter våldsbrott och gängkriminalitet i sin arbetsvardag? Vilka är berättelserna från förhörsrum, rättssalar och BUP-mottagningar? Och vilken roll har forskaren och akademin i arbetet med att komma till rätta med problemen? Detta var några av de frågor som berördes vid ett panelsamtal på Södertörns högskola häromveckan.
Forskningsetik i fokus: Handbok ska vägleda forskare i ett nytt forskningslandskap
2023-12-07I en tid där kraven och granskningen av forskning har intensifierats finns det behov av praktisk vägledning för forskare, något professor Niclas Månsson hoppas tillhandahålla i den nya boken ” En handbok i forskningsetik ”, som han skrivit tillsammans med Lena Johansson Westholm från Mälardalens universitet. Han vill att boken, som riktar sig både till doktorander och seniora forskare, ska fungera som en handbok och en lärobok i ett.
Sidan är uppdaterad
2023-02-28