Dela

Facebook Mail Twitter

2020-05-14

Unika men ack så vanliga – så ser statens platsannonser ut

Coronakrisen har gett den statliga tjänstemannen ett ansikte. Men dennes kompetens och opartiskhet har varit föremål för diskussion och debatt under flera år. Vilka tjänstemän är det egentligen myndigheterna söker? I en ny rapport från Förvaltningsakademin sätts statens platsannonser under lupp.

Student läser på en surfplatta

— Det viktiga tycks vara att profilera sig som organisation och vilket unikt och viktigt uppdrag man har. Samhällsnyttan är framträdande i flertalet annonser, det vill säga hur de bidrar till bättre välstånd, utveckling, infrastruktur och mer kunskap på olika sätt. Men att samhällsuppdraget utgår från riksdag och regering eller att myndigheten är del av en större statligt ”kollektiv” framgår sällan – det får man nästan leta efter, säger Therese Reitan, docent i statsvetenskap som ligger bakom rapporten Nitiska och redliga? Tjänstemannarollen i platsannonser inom staten.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Omdiskuterad roll

Kompisrekryteringar och korruptionsaffärer är bara två exempel på felaktigheter och brister som uppdagats de senaste åren. Detta har lett till diskussioner kring hur rekryteringen ser ut på statliga myndigheter och vilka meriter som står ”högt i kurs”. Den statliga tjänstemannen har också varit föremål för flera politiska initiativ som till exempel framtagande av en gemensam statlig värdegrund och den så kallade tillitsreformen. Aktuellt just nu är ett förslag om införandet av en obligatorisk introduktionskurs för alla statsanställda.

— Dessutom har den pågående pandemin på att påtagligt sätt gett den statliga tjänstemannen ett ansikte, där dennes roll och kompetens har varit en viktig del av hela ”historien”, säger hon.

Frågan om vilken typ av tjänstemän myndigheterna efterlyser och hur myndigheterna presenterar sig som arbetsgivare har Therese Reitan ställt sig när hon granskat ett urval platsannonser för tjänster som utredare hösten 2019.

Uppdraget, förmånerna och sociala aspekter

I korthet visar resultaten att platsannonserna från de 14 myndigheterna som ingick i studien ofta lyfter fram myndigheternas samhällsuppdrag och det unika för just den egna verksamheten. Annonserna har sorterats utifrån fem typer av värden som på olika sätt präglar hur tjänsten beskrivs, organisationen och övergripande uppdrag samt vilka meriter man efterlyser. Men också mer sociala aspekter och förmåner.

— Något som förvånade mig var att det som kallas inneboende värden, det vill säga sådant som har med själva arbetsuppgifterna att göra, utvecklingsmöjligheter och hur den sökandes kompetens kan komma till användning var så pass osynliga. Det tycker jag att de är rätt dåliga på att lyfta fram eller specificera på annat sätt än genom fraser som ”stimulerande” och ”utvecklande”. Det märks att det ofta finns en mall och de går inte in på vilket sätt ett jobb kan vara stimulerande eller utvecklande medan beskrivningen av den aktuella enheten kan vara ganska så detaljerad, säger Therese Reitan.

Andra delar som lyser med sin frånvaro är de mellanmänskliga värdena. Om de anställda har roligt på jobbet är det i alla fall inget som lyfts fram i annonserna.

— Det kan vara svårt att sälja in det sociala, som gemensam fika och trevlig arbetsmiljö. Det finns bara så mycket utrymme i en annons och då stryker kanske detta på foten, säger hon. Möjligen kan det vara så att tjänstemän inte ska ha roligt på jobbet, eller att man åtminstone inte ska skylta med det…

En mer fragmenterad stat

Egenskaper som efterfrågades i annonserna var gärna resultatorienterad, kundfokuserad och dynamisk eller liknande. Ord som kanske inte ligger i linje med den traditionella bilden av en statlig tjänsteman. Däremot ligger de helt i linje med en generell utveckling inom offentlig sektor de senaste tjugo åren.

— Staten har blivit mer fragmenterad, även som arbetsgivare. Detta har också varit en medveten politik bland annat genom att det statliga arbetsgivaransvaret delegerades 1994 som varje myndighet själva beslutar om till exempel bemanning och lönebildning. Samtidigt är myndigheterna som arbetsgivare utsatta för konkurrens, dels från andra myndigheter men också från det privata näringslivet. Staten och det offentliga har också anammat ideal och arbetssätt från det privata. Något som gör att entreprenören, i vid bemärkelse, också fått en tydligare plats, säger hon.

Samtidigt håller de kvar vid de traditionella egenskaperna om till exempel krav på opartiskhet och saklighet. Utöver det efterfrågas också formella krav som akademisk examen, noggrannhet och att man ska ha förståelse för uppdraget.

Ett urval platsannonser där man sökte efter ”utredare” ingick i studien. Annonserna samlades in under september 2019 och följande 14 myndigheter ingick i studien:

  • e-Hälsomyndigheten
  • Folkhälsomyndigheten
  • Havs- och vattenmyndigheten
  • Högskolan i Gävle
  • ISF (Inspektionen för socialförsäkringen)
  • Kemikalieinspektionen
  • Polismyndigheten
  • Skatteverket
  • Skolinspektionen
  • Skolverket
  • Socialstyrelsen
  • Stockholm Universitet
  • Trafikverket
  • Transportstyrelsen
Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Samhällsvetenskap

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-05-15