Dela

Facebook Mail Twitter

Klassbakgrund avgörande för barns fritidsaktiviteter och välmående

Barn som sjunger i kör eller är med i en fotbollsklubb mår oftast bättre och har bättre betyg samt högre utbildningsambitioner än barn som inte gör det. Men långt ifrån alla barn erbjuds samma möjligheter att delta i organiserade fritidsaktiviteter visar ny forskning.

Student läser på en surfplatta

— Det är en klassfråga. Barn till föräldrar som är låginkomsttagare och som bor i utsatta områden har inte alls samma tillgång till organiserade fritidsaktiviteter så som barn med föräldrar som är högutbildade och med högre inkomster, säger Alireza Behtoui, professor i sociologi och en av redaktörerna till boken ”Ungdomars fritidsaktiviteter - Deltagande, möjligheter och konsekvenser”.

Forskargruppen bakom studien har tittat på framför allt två frågor: effekterna av fritidsaktiviteter på barns betyg, utbildningsambitioner och välmående samt vilka som har tillgång till olika typer av fritidsaktiviteter. Och resultaten är tydliga.

Aktiviteter saknas där de behövs mest

Organiserade fritidsaktiviteter, som att sjunga i kör eller spela i ett fotbollslag, har klart positiva effekter på barns hälsa. Men också på deras betyg och ambitioner att studera vidare på högskola eller universitet. Däremot har mer oorganiserade aktiviteter, som att spela dataspel hemma eller hänga i stan med vänner, en klar negativ inverkan på de aspekterna.

Lika tydligt är det vem som har tillgång till organiserade aktiviteter. Eller snarare vilka som inte har det.

— Det var en sorglig överraskning, avsaknaden av organiserade aktiviteter i utsatta områden – där de behövs som mest. På 70- och 80-talet var det civilsamhället som organiserade och finansierade ungdomarnas aktiviteter och uppmuntrade dem att vara med. Föreningarna stod för kostnaderna. I dag är det familjerna som förväntas göra det vilket innebär att de med lägre inkomster inte har möjlighet att låta sina barn ägna sig åt fritidsaktiviteter i samma utsträckning som höginkomsttagare, säger Alireza Behtoui.

Missar viktiga möjligheter

Konsekvensen av att inte delta i organiserade idrotts- och kulturaktiviteter visade sig alltså i barnens hälsa och betyg. Men det kan också leda till att barn och ungdomar går miste om andra erfarenheter.

— Om man tänker på att barn i medelklassfamiljer har tillgång till de här aktiviteterna får de möjligheter att prata inför folk eller resa runt och träffa och interagera med andra människor till exempel. De får ”soft knowledge” som hjälper dem när de senare söker jobb. De som kommer från familjer med låg inkomst ligger efter, inte bara genom lägre betyg. De missar möjligheten att lära sig fungera smidigt i kollektiv, de missar mentorer i form av idrottstränare och andra ledare, säger han.

Forskargruppen har också vänt blicken utanför Sverige och jämfört med ungdomar i USA och Tyskland.

— I USA är själva skolan centrum för aktiviteter, till skillnad från i Sverige. I Tyskland är det obligatoriskt att välja mellan kultur, vetenskap och idrott efter skolan i utsatta områden. Då håller en fritidsledare i aktiviteten och kostnaderna betalas av skolan. Det vore intressant att jämföra andra länder med Sverige och se varför de varit mer framgångsrika, avslutar Alireza Behtoui.

Ungdomars fritidsaktiviteter - Deltagande, möjligheter och konsekvenser” bygger vidare på internationella studier och studerar den svenska förhållandet i första hand. Forskargruppen består av forskare från Södertörns högskola, Linköpings universitet, Stockholms universitet och Växjö universitet.

Från Södertörns högskola deltog: Alireza Behtoui, Abbas Emami, Sara Ferlander, och Zhanna Kravchenko.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-12-08