Dela

Facebook Mail Twitter

Nationaldagen och midsommar - hur firar vi och varför?

Snart dags för flaggviftande, dans, sill och nubbe. Medan nationaldagen passerar rätt så obemärkt, menar många att midsommar är vår verkliga nationaldag. Etnolog Agneta Lilja reder ut begreppen.

Student läser på en surfplatta

Agneta Lilja har forskat kring våra traditioner och högtider och har bland annat skrivit böcker om Halloween och Alla hjärtans dag. Här berättar Agneta om bakgrunden till två av de snart stundande sommarhögtiderna.

Vaga begrepp om varför vi firar nationaldagen den 6:e juni

– Du kan aldrig diktera ett firande till en folkgrupp, meddelar Agneta bestämt per telefon. Vi har väldigt vaga begrepp om varför vi firar nationaldagen den 6:e juni, det är några perifera historiska händelser som inte berör oss idag. Det finns ingen tydlig hjälte. Firandet av nationaldagen har därför inte slagit igenom alls i Sverige, det är mest en ledig dag.

Den historiekunniga vet förstås att de två “perifera händelser” som Agneta Lilja refererar till är dels att Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523, och dels att 1809 års regeringsform skrevs under den 6 juni 1809.

Att vi inte firar nationaldagen kan också ha att göra med vårt kynne, vi är helt enkelt inte är ett utlevande folk som älskar att gå i parader och vifta med flaggor. Naturligtvis spelar det också roll att vi inte har varit ockuperat av främmande makt i närtid. Det har inte varit lika viktigt som för exempelvis Norge, där nationalismen växte sig stark under ockupationen under andra världskriget, att fira det egna landet och friheten.

Agneta Lilja

Agneta Lilja, etnolog

Midsommar mer nationaldag än nationaldagen?

Istället har midsommar seglat upp som den kanske populäraste högtiden på året och är det firandet som många ser som det riktigt "svenska"; det är sommar, blåa hav, blommor, dans, sill – och nubbe.

– Vi har ju ett speciellt förhållande till sprit i Sverige, vi dricker mycket och koncentrerat, säger Agneta koncist, och det gäller inte minst midsommar.

Och som så ofta när det gäller festligheter så är det ungdomarna som varit drivande. Traditionen växte sig stark under bondesamhället. Det var sista gången som pojkarna och flickorna träffades innan den arbetsamma sommaren, då flickorna kanske fanns uppe på fäboden och pojkarna jobbade i skogen.

Magisk midsommarnatt kunde visa vem din tillkommande var

– Eftersom det var så viktigt för flickorna detta med giftermål, de var ju inte myndiga annars, så var det ett stort fokus under midsommar på att försöka se vem som var ens tillkommande, berättar Agneta. Den ljusa midsommarnatten var magisk och mycket kunde hända.

Flickorna tittade i brunnar, plockade blommor, hoppade över gärdsgårdar eller åt salt innan de skulle sova. Då drömde en nämligen sant, och den som kom med vatten till en i drömmen var den du skulle gifta dig med.

– Lika stort firades återkomsten efter sommaren när alla samlades igen; Mickelsmäss den 29 september, när skörden också var bärgad, säger Agneta. Det firandet är däremot helt borta idag.

Midsommar firades ursprungligen alltid den 24 juni och var då även ett religiöst firande av Johannes Döparens dag. Den religiösa kopplingen har idag helt försvunnit, och högtiden har förlagts till en fredag och helg, för att anpassa den efter det moderna arbetslivet. Det är också den högtid som vi i mycket högre utsträckning firar med vänner snarare än med familj och släkt.

– Högtider som anpassas efter hur vi lever idag är de högtider som överlever och blir starka, slår Agneta Lilja fast.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Människans villkor

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-12-08