— Samhällsdebatten om framtidens arbetsmarknad präglas å ena sidan av berättelser om hur den nya tekniken kommer att frigöra oss från ansträngande och enformiga arbetsuppgifter. Den andra sidan av debatten gör istället gällande att den nya tekniken antingen kommer att förslava oss eller göra oss överflödiga. Men båda dessa positioner bygger på antagandet att den tekniska utvecklingen skulle vara oåterkallelig och bortanför människors kontroll, säger Daniel Bodén, fil.dr och lektor i etnologi vid Södertörns högskola. 

I AI, robotar och föreställningar om morgondagens arbetsliv studerar en grupp forskare hur vi tänker och pratar om den tekniska utvecklingen. Vilka idéer och föreställningar präglar tidningarnas nyhetsrapportering och hur diskuteras frågan på arbetsgolvet? Och kan vi välja en framtid utan artificiell intelligens?

— Vi vill synliggöra att det finns ingenting oundvikligt i samhällshistorien. Vad som sker i samhället är resultatet av människors konkreta handlande. Om vi har en idé om hur vi vill att framtidens samhälle ska se ut måste vi också inse att vi har ett ansvar och en möjlighet att påverka. Det är våra aktiva val och handlingar som leder till framtiden, säger Daniel Bodén som tillsammans med idéhistorikern Michael Godhe varit bokens redaktör.

Introducera nya perspektiv

Bokens olika kapitelförfattare representerar röster som vanligtvis inte hörs i debatten om automatisering och artificiell intelligens. De kommer från ekonomisk historia, etnologi, idéhistoria och konstvetenskap.

— Samtalet i dag tycks domineras av ekonomer av olika slag. Vi tyckte att vissa perspektiv då går förlorade i diskussionen. Det är lätt att man ser den tekniska utvecklingen som oundvikligt om man nästan enbart utgår från ett nationalekonomiskt perspektiv och tittar på frågan utifrån strikt ekonomiska rationaliteter, säger han.

Daniel Bodén tror visserligen att framtidens arbetsliv kommer att vara mer automatiserat än i dag. Jobb kommer att försvinna. Men det kan också komma att skapas ett gömt proletariat av människor som matar systemen med information, som till exempel de som identifierar objekt för systemen bakom självkörande bilar. Han beskriver också hur den riktning i vilken tekniken utvecklas beror mycket på viljan och styrkeförhållandet mellan arbetsmarknadens parter.

— Så länge vi utgår från att vinstmaximering ska vara drivkraften i ekonomin kommer vi förmodligen inte se något annat än dit profetiorna om jobben pekar i dag. Men genom att synliggöra att det inte är något som sker per automatik, utan något som präglas av vad människor gör i relation till varandra på arbetsplatsen, säger han.

Forskarna gör inte några anspråk på att presentera några alternativa modeller för teknisk utveckling. Snarare att det finns en mängd tolkningshorisonter som står öppna. Att det finns en möjlighet för människor att själva definiera vart vi vill gå.