För att hitta lösningarna krävs förmågan att se helheten och att kunna analysera samhällsproblem utifrån flera olika perspektiv.

— Vi ser att den här typen av kunskap efterfrågas allt mer för positioner inom statsförvaltning och på EU-nivå. Men också i det privata näringslivet. Det är samhällsutmaningar som klimatförändringarna, globalisering och övervakning som ligger bakom utvecklingen. Och för att lösa dem räcker det inte att vara nischad inom ett område, säger Fredrika Björklund, docent i statsvetenskap.

Tre huvudämnen med analytisk grund

Efter brittiska och amerikanska förlagor startar i höst kandidatprogrammet Filosofi, politik och ekonomi. Bakom programmet står tre huvudämnen: filosofi, nationalekonomi och statsvetenskap. Tre i grunden analytiska ämnen som enligt Mats Bergman, professor i nationalekonomi, kompletterar varandra och ger studenterna en bred grund att stå på för såväl en karriär inom myndighetssverige som inom forskning.

— Filosofin är stammen i nästan all vetenskap. Både nationalekonomin och statsvetenskapen kommer ur filosofin. Långt in på 1800-talet var nästan alla politiska tänkare filosofer. Genom de här ämnena tränar studenterna sin förmåga att tänka, att förstå och analysera samhället. Det är en bra mix av ämnen för den som är intresserad av att veta mer om hur samhället fungerar, säger han.

Gemensamma drag

Alla tre ämnen går in programmet med sina särskilda inriktningar och styrkor. Men de har många gemensamma drag. Inte minst intresset för mångvetenskap, något som genomsyrar stora delar av högskolans forskning och utbildningar. Ämnena förenas också i intresset för de system vårt samhälle vilar på, politiska såväl som ekonomiska.

Studierna i nationalekonomi innebär bland annat att studenterna lär sig om hur en avgränsad marknad påverkar vår välfärd eller hur vi ska hantera en industri vars produktion bidrar till växthuseffekten. Miljöekonomi är ett profilområde som vuxit fram och hållbarhet har en central roll inom ämnet. Inom ämnet statsvetenskap studeras just politik, både svensk och internationell, samt internationella samarbeten, styrning, och politikens innehåll och konfliktlinjer.

Samarbetet låg nära till hands

Filosofiämnet är unikt i Sverige på flera sätt. Dels kombinerar ämnet både praktisk och teoretisk filosofi samtidigt som det läggs stor tyngd vid filosofins historia. Delas har ämnet har också en inriktning mot europeisk-kontinental filosofi och idékultur. Vilket är särskilt värdefullt för de studenter som vill arbeta med Europa som bas. Det finns också bland ämnets forskare en stark inriktning mot politisk filosofi.

— För oss ligger det nära till hands att utveckla ett nära samarbete med de andra. Vi ser redan idag hur delar av vad vi gör överlappar med moment inom statsvetenskapen. Från forskningshåll finns mycket gemensamt att hämta när det kommer till saker som hör till frågor om medborgarskap, makt och delaktighet, säger Hans Ruin, professor i filosofi.

När han fick frågan från Mats Bergman om det fanns ett intresse att starta upp ett nytt program var det inte svårt att tacka ja. Filosofiämnet har länge sökt efter samarbeten över institutionsgränserna.

— Vi vill att filosofiämnet ska vara en del i ett större samtal och inte bara ett historiskt humanistämne. Vi tror att de kunskaper man får med sig är användbara för människor som siktar på en karriär i offentlig verksamhet, eller det privata näringslivet, säger Hans Ruin.