Dela

Facebook Mail Twitter

2020-06-26

Studie undersöker hur vår tillit ändras under coronakrisen

Samhällskriser har en tendens att förändra människors tillit till både politiker och medier, och coronakrisen är inget undantag. Forskare från Södertörns högskola gräver nu djupare i hur svenskarnas tillit ser ut under den pågående pandemin och hur vi skiljer oss från andra länder.

Student läser på en surfplatta

Tillit har varit ett centralt begrepp i samhället under den första halvan av 2020. Den globala kris som följt på utbrottet av coronapandemin har satt medborgarnas tillit till beslutsfattare, myndigheter och medier i fokus. Och hanteringen av pandemin har även förmågan att på kort tid förändra den tilliten.

En grupp forskare från Södertörns högskola undersöker nu närmare hur den svenska befolkningens tillit till medier och samhällsinformation ser ut under coronakrisen. De påbörjade sin studie redan i mars då de första större restriktionerna infördes. En så kallad dagboksstudie lät 40 svenskar föra dagbok över vilka medier de använder, vilken information de tar del av och hur de reflekterar kring den informationen.

– Mycket handlar om tillit nu under coronapandemin, men det nyanseras inte vad det är folk tänker på när de tillfrågas om de litar på medierna. Vi tycker det är bra att även ha kvalitativt material som kan belysa det, och ge en djupare ingång i begreppet tillit, säger Anne Kaun som forskar inom medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.

Anne Kaun

Anne Kaun

Finns spänningar i tilliten

I samband med dagboksstudien genomförde Anne Kaun och hennes kollegor även en större enkätundersökning om tillit som ingår i ett stort europeiskt projekt med sju andra länder. Än så länge finns bara preliminära resultat från de två studierna, men man kan redan se att Sverige sticker ut när det gäller den allmänna tilliten i samhället. Av de länder som undersökts har Sverige högst tillit till information som ges av olika samhällsinstitutioner – massmedia, EU, sjukvården och WHO. Även tilliten till att medierna ger korrekt information om coronakrisen är hög bland befolkningen – över 76 procent svarar att de har förtroende för att de etablerade medierna i Sverige ger korrekt information i rapporteringen om COVID-19.

Resultaten från enkätundersökningen skiljer sig inte från tidigare studier kring medietillit, men i dagboksstudien har forskarna hittat flera intressanta aspekter som inte kan fångas upp i enkäter. Bland annat kan man se att när medierna kritiskt granskar de svenska myndigheternas agerande, eller när de presenterar alternativa experter med andra ståndpunkter, tycks det minska förtroendet för medierna bland dagboksskribenterna, något som är både intressant och paradoxalt.

– När journalisterna uppfyller idén om professionalitet och självständighet gentemot staten genom att till exempel inkludera flera källor och olika ståndpunkter så tycks det snarast undergräva förtroendet för dem. Vi ser att det finns vissa spänningar och motsägelser i tilliten, säger Anne Kaun.

Ett annat resultat från dagboksstudien visar att det finns ett sätt att presentera information som höjer tilliten. När medierna använder sig av visualiseringar, såsom grafik, litar folk mer på den informationen.

Svenskar litar mer på vetenskap

Den svenska strategin för att hantera den pågående pandemin skiljer sig från många andra länders och har uppmärksammats världen över, kanske just för att den till stor del är baserad på tillit. Studierna visar att Sveriges befolkning litar mest på information som baseras på vetenskaplig expertis, och mindre på information från regeringen och från familj och vänner.

– Det är intressant med tanke på hur den svenska strategin presenterats. Den ska vara baserad på expertis och forskning och inte på politiska beslut. Och det reflekteras i de attityder vi mätt i vårt material, säger Anne Kaun.

Lägger grund för framtida forskning

Forskargruppen vill nu gå vidare med ytterligare dagboksstudier som fokuserar mer på de personer som känner låg tillit till medierna för att ta reda på vad det beror på. Till detta har de fått forskningsmedel från det statliga forskningsrådet Formas.

De hoppas att deras studier ska ge myndigheter kunskap om hur man på bästa sätt når ut med information under en samhällskris. Men de ser också sina resultat som underlag för framtida forskning.

– Vi dokumenterar hur folk känner under en pandemi och hur det utvecklar sig över tid. Det är ett unikt material av privatpersoner som beskriver sina upplevelser och det kan göras andra analyser utifrån det materialet i framtiden, säger Anne Kaun.

Forskargruppen består förutom Anne Kaun av Fredrik Stiernstedt och Peter Jakobsson som även de forskar inom medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola respektive Uppsala universitet.

De länder som ingår i enkätundersökningen utöver Sverige är Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Tyskland och Storbritannien.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Media

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-06-26