Media har en viktig roll att spela i tider av kris. Både som källa för information, men också som tolkare av vad som pågår i samhället. Att studera hur de tar sig an den rollen är ämnet för tre uppsatser signerade Södertörnsstudenter. Syeda Shehreen Fatima har läst Internationella magisterprogrammet i journalistik. Hon valde i sin magisteruppsats Länk till annan webbplats. att undersöka hur den amerikanska tidningen New York Times analyserat coronakrisen i sina ledarartiklar under årets tre första månader.

— Undersökningen visar hur ledarna är mer konstruktiva än negativa men också att det förändras över tid. I början var det mer fokus på lösningar, men med kritik. Men när krisen förvärrades lades mer fokus på nya utmaningar som dök upp. Ledarna fokuserade också mer på globala problem snarare än enskilda människors kamp. Jag argumenterar i uppsatsen för att det är viktigt att nämna just enskilda personers utmaningar för att läsarna ska kunna relatera till ledarna, säger hon och tillägger:

— I början lades mycket av skulden på de styrande i Kina. Något som ändrades radikalt mot ledarartiklar som skrevs senare då nästan all skuld lades på Trumpadministrationen, säger hon.

Val av nyhetskanaler och konsumenternas behov

Maja Andersson och Jesper Karlsson valde att i sin kandidatuppsats Pdf, 1.5 MB. studera vilka nyhetskanaler svenska nyhetskonsumenter väljer och vilka krav de ställer på medierna. De ställde också frågor kring hur bra medier är på att tillfredsställa behoven av information under coronapandemin.

Resultatet visar att en majoritet av undersökningens deltagare vände sig till Sveriges Television för att ta del av nyhetsrapporteringen. 58 procent sa att SVT var deras primära nyhetskälla. Men långt ifrån den enda.

— Flera av deltagarna svarade att de kombinerar olika nyhetskällor för att tillfredsställa olika behov. Olika medier fyller olika syften. Framför allt är det de kognitiva behoven som de vill tillfredsställa, att få kunskap och information.

En allmän uppfattning var att medierna levde upp till kraven på snabb, tydlig och tillförlitlig nyhetsrapportering även under coronapandemin. Intressant är att Folkhälsomyndighetens hemsida var den näst viktigaste informationskällan, knappt 40 procent tog del av rapporteringen där. Drygt 36 procent använder sociala medier som en av sina främsta källor, en lika stor andel valde att ta del av TV4:s nyhetsrapportering.

Samma men annorlunda

Bevakningen av virusets framfart har varit intensiv och välbevakad. Men den har också varit tämligen homogen i svensk dags- och kvällspress. Det visar Marcus Persson Westin och Filip Åkerlund undersökning Länk till annan webbplats. av artiklar i landets fyra största tidningar Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med gestaltningsteori och teorier för nyhetsvärdering som analysverktyg har de undersökt artiklar under perioden 15 februari och 15 mars, alltså en period där pandemin fortfarande var relativt ny.

— Överlag var innehållet av alarmerande karaktär och mycket fokus på antalet sjukdoms- och dödsfall. Trots att Sverige under den här perioden, särskilt i början, hade väldigt få dödsfall.

Gemensamt för uppsatsförfattarna är att de alla upplevt situationen som mycket speciell. Coronakrisen är unik och ställer många frågor på sin spets. Men också för att det är något som påverkar deras egna liv på ett mycket påtagligt sätt. Valet av ämnet är dock inget av dem ångrar.