Dela

Facebook Mail Twitter

2020-07-09

Fladdermusen – smitthärd eller välgörare?

Fladdermusen tros ligga bakom uppkomsten av ett flertal sjukdomar, såsom SARS, svininfluensan, ebola och nu senast covid-19. Men har fladdermusen ett oförtjänt dåligt rykte, och har vi i Sverige anledning att oroa oss när sommaren för med sig våra svenska fladdermöss?

Student läser på en surfplatta

Coronaviruset SARS-CoV-2 sveper just nu över världen och som vid många andra pandemier beskylls fladdermusen för att ha startat det hela. Precis som SARS-epidemin som bröt ut 2003 tros det nya coronaviruset ha sitt ursprung i kinesiska djurmarknader. På dessa marknader samlas djur av många olika arter på en liten yta vilket ökar risken för att virus sprids mellan djurarter som annars inte hade befunnit sig på samma plats. Troligen är det fladdermöss som kommit i kontakt med djuren på marknaden som startat spridningen av viruset som sedan kunnat infektera människor och leda till en pandemi. Men skulle samma sak kunna hända i Sverige med svenska fladdermöss som smittspridare? Enligt Patrik Dinnétz, lektor i biologi vid Södertörns högskola, är svaret nej. Och det finns flera anledningar till det.

– Det är väldigt låg sannolikhet att fladdermöss skulle sprida ett virus i Sverige. Problemet finns framförallt i länder där man fångar och äter fladdermöss. De fladdermöss som finns i Sverige är så små att de knappast duger till människoföda. En annan risk är tillfällen där fladdermöss befinner sig nära våra tamdjur som nöt, svin, får och fjäderfä, så att deras avföring hamnar bland djuren som kan plocka upp smitta på den vägen. Men vi har inte den smittspridningsvägen här, säger han.

Influensapandemier kan inte uppstå i Sverige

Enligt Patrik Dinnétz handlar den lilla kontakt som finns mellan fladdermöss och tama djur i Sverige oftast om ladugårdsdjur som mjölkkor eller köttdjur. Det är inga djur som vi människor kommer i direkt kontakt med utom när vi äter maten som då är tillagad och därmed ofarlig. Det faktum att vi har både bättre livsmedelshygien och mycket färre djur per kvadratmeter än på de djurmarknader där virus har uppstått gör det nästan omöjligt för samma sak att hända i ett land som Sverige. Och skulle ett virus mot all förmodan sprida sig från fladdermus till tamdjur så är sannolikheten minimal att det sedan sprids vidare till oss människor.

Det enda som det finns någon som helst anledning att oroa sig för är enligt honom det faktum att fladdermusen är det enda svenska vilda däggdjur som potentiellt kan sprida rabies, men även där är risken minimal. För att smittas av rabies måste man både hantera en fladdermus och bli biten av den, men för säkerhets skull rekommenderar Patrik Dinnétz att man sätter på sig en trädgårdshandske om man av någon anledning behöver plocka upp en fladdermus. Dock bör man veta att alla svenska fladdermusarter är fridlysta. Får man till exempel fladdermöss som flyttar in på vinden under sommaren så får man inte avhysa dem. Skulle de vara en väldig olägenhet måste man söka tillstånd från länsstyrelsen för att få ta bort dem.

Skiljer sig från andra små däggdjur

Enligt Patrik Dinnétz är fladdermössens dåliga rykte till stor del oförtjänt, men han har flera teorier om varför de så ofta omnämns i smittspridningssammanhang. En viktig anledning är att de kan bli väldigt gamla, vilket ger bra möjlighet utveckla och fungera som reservoar för sjukdomar. Fladdermöss blir i snitt 3-4 gånger äldre än marklevande däggdjur i samma storlek. En ringmärkt individ av arten taigafladdermus som levde i vilt tillstånd i Mellaneuropa blev så gammal som 41 år. Kanske kan även bilden av fladdermöss som en mystisk och obskyr varelse bidra till svartmålningen.

– Sen om det är en förklaring till varför vi uppfattar det som att de bär på många virus är inte helt klart. Det är inte säkert att fladdermöss är mer infekterade av virus och bakterier än andra djur. Möss och sorkar är också smittspridare och många stora pandemier, som pesten, är kopplade till råttor.

Mygg en större risk

Sanningen är att de svenska fladdermössen gör mer nytta än skada, framför allt genom att de äter enorma mängder mygg och andra insekter som vi människor ogillar. Myggen är dessutom en större risk för smittspridning än vad fladdermössen är. Till exempel kan de överföra den så kallade Ockelbosjukan som orsakar ledsmärtor och kan ge bestående besvär.

– Fladdermöss är oändligt mycket mer nyttiga för oss än det finns risk för att de ska sprida smitta. Smittspridningsrisken är i stort sett noll, men de gör nytta genom att äta insekter som vi slipper bekämpa på annat vis, säger Patrik Dinnétz.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Natur & miljö

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-07-16