Dela

Facebook Mail Twitter

2020-09-21

Fyra nya antologier: Demokrati, pedagogik, filosofi – och Tomten?

Samtidens politiska tillstånd, essäer om filosofisk forskning och högre utbildning, 1968 och pedagogiken. Och 1800-talsförfattaren Viktor Rydberg. Den röda tråden? Anders Burman är redaktör.

Student läser på en surfplatta

— Att skriva antologier är som en del i en läroprocess, och det är en kollektiv process. Den akademiska ensamheten i all ära, men jag föredrar att arbeta tillsammans med andra, säger Anders Burman, professor i idéhistoria.

Viktor Rydberg placeras ibland, något orättvist, i kategorin ”rena rama 1800-talet” - något som känns daterat och dammigt. Men det är inte helt utan förklaring:

— Viktor Rydberg, kanske mer än någon annan dåtida författare, skrev verkligen för sin tid. Då är det svårare för dagens läsare att knyta an till texterna. 1800-talets litteratur handlar mycket om idealism och ”de eviga värdena”. Ur ett idéhistoriskt perspektiv är hans författarskap mycket intressant, för Rydberg var en av Sveriges mest lärda författare. Om inte den mest lärda vi haft. Och han var mycket bredare än till exempel August Strindberg, som fler känner till i dag. Rydberg var extremt hyllad av sin samtid, säger Anders Burman.

Anders Burman, svart tröja och jacka, mot stenvägg. 

Antologin ”Efter Viktor Rydberg – En receptionshistorisk studie”länk till annan webbplats tar sig ur olika perspektiv an frågan varför vi i dag ska bry oss om denna författare. En person som för gemene man framför allt är känd för juldikten om tomten som smyger omkring i midvinterns kalla natt. Hur ska man läsa hans texter, hur uppfattas hans författarskap och hur har hans böcker tagits emot efter hands död? Detta är några av frågorna bokens författare söker svaren på.

Från 1800-tal till 1968

Året 1968 har blivit en symbol för fred, nytänkande och liberala idéer. Tidens anda nådde också in i skolans sfär. Rörelsen var global som omfattade långt mer än bara politiska idéer. Med de nya vindarna följde också en ny syn på barn, ungdomar och utbildning. Antologin ”1968 och pedagogiken” länk till annan webbplatshandlar om vad som hänt med den pedagogik som växte fram under det sena 60-talet och 70-talet.

— Uppfattningen var att skolan skulle vara mer jämlik, inte minst relationen mellan barn och pedagoger. Föreställningen att skolan kan användas för att påverka unga har väl alltid funnits, men det blev än mer att skolan skulle användas för att för att forma morgondagens medborgare. Under 2000-talet började kritiker till svenska skolan prata om flumskolan, och 1968 får stå för det som anses ha gått fel, säger Anders Burman och fortsätter:

— För mig handlar 1968 mycket just om kampen för en jämlik skola, och i ett vidare perspektiv hur man ser på jämlikhet och frihet. 1968 var kanske sista gången de två begreppen gick hand i hand.

De två begreppen jämlikhet och frihet har hängt samman sedan slutet av 1700-talet då de svetsades samman under franska revolutionen. Men genom historien har de två glidit isär säger Anders Burman. Var och ett för sig har de alltmer kommit att representera två skilda ideologier: socialismen och liberalismen.

— Filosofen Immanuel Kant sa att det stora med franska revolutionen var inte vad den gjorde där och då utan hur den väckte entusiasm runt om i världen. Och lite på samma sätt är de med 1968, säger han.

Samtidens politiska tillstånd

Och det leder oss in på antologi nummer tre, ”Demokratin och det politiska – essäer om samtidens politiska tillstånd”. länk till annan webbplatsEn bok som ur olika perspektiv och med olika synsätt söker svar på demokratins status i världen.

— Vissa säger att demokratins grundvärden är mer accepterade nu än vad de någonsin varit. Andra att säger att detta till trots så har vi de senaste tio åren sett hur demokratin försvagats och ifrågasätts på helt annat sätt än den gjorde för bara 20 år sedan. Till exempel är Trump i USA mer problematisk ur ett demokratiskt perspektiv och än Bolsonaro i Brasilien, Turkiets Erdogan eller Orban i Polen.

Bokens kapitel lyfter diskussioner kring medborgarskap, konflikter mellan monarki och demokrati och kulturkrigets kultursjukdomar.

Sist men inte minst publicerades i dagarna boken En plats för tänkande. I bokens 16 artiklar diskuteras filosofisk forskning och högre utbildning utifrån lärosätenas ständigt förändrande uppdrag och funktion. Men också tänkandets förmåga att förändra verkligheten.

— Universitet och högskolor har under senaste halvseklet demokratiserats på ett enastående sätt, säger Anders Burman. Den utvecklingen har förstås varit välkommen, men på många håll har den också inneburit stora utmaningar för de traditionella akademiska värdena. Det gäller inte minst för tänkandets förutsättningar. Den fråga som de olika texterna i antologin kretsar kring är just i vilka avseenden universitetet fortfarande kan fungera som en plats för tänkande.

Samtliga antologier finns tillgängliga via Södertörns högskola bibliotek och Högskolans skriftserier.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-09-21