Nästan ingen annanstans i världen är det så få som identifierar sig som religiösa som i Sverige, men landet har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Sverige har gått från att vara relativt homogent sett till religion och etnicitet, till ett av Europas mest mångreligiösa länder. Detta beror till stor del på migration, något som ställer samhället inför nya kunskapsutmaningar. Inte minst innebär det nya utmaningar för polisen som nu efterfrågar mer kunskap om religion för att bättre kunna navigera i samhället. Detta hoppas författarna bakom den nya boken Religion, migration och polisiärt arbete kunna ge.

– Parallellt med en större pluralism kan vi också se växande negativa attityder till mångfald och invandring, och exempelvis växande radikalnationalistiska miljöer. Det är också frågor polisen behöver mer kunskap om, och som vi lyfter i boken, säger Simon Sorgenfrei som är docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och en av bokens redaktörer.

Religiöst kopplade hatbrott ökar

Det kanske inte känns självklart hur religion och migration hänger ihop med polisiärt arbete, men Simon Sorgenfrei förklarar kopplingen med att ökad migration gett en stor mångfald av etniska och religiösa identiteter i Sverige. Detta kan innebära spänningar och motsättningar i samhället som märks allt mer i polisens arbete. Antisemitiska, kristofobiska och islamofobiska hatbrott ökar, men även konflikter mellan olika religiösa minoriteter.

Ett tydligt exempel är enligt honom situationen som utspelade sig i Malmö i slutet av augusti i år. Högerextremister ansökte om – men nekades – att bränna koranen vilket ledde till antimuslimska manifestationer. Det i sin tur möttes av upplopp och bilbränder då protester utbröt mot att personer både spelat fotboll med och bränt Koranen. Allt detta rör religion, migration och polisiärt arbete.

– I samband med denna situation vittnade muslimska församlingsledare om att de hade bra kontakt och bra samarbete med polisen. Men det blev också tydligt att imamers inflytande över unga malmöbor med muslimsk kulturbakgrund är begränsad. Min gissning är att många av dem som reagerade våldsamt på koranbränningen inte själva läser koranen eller går i moskén så ofta, deras muslimska identitet aktiverades istället av provokationen. Det är bara ett av tyvärr väldigt många motsättningar där religion är en faktor, säger Simon Sorgenfrei.

"Poliser efterlyser dessa kunskaper"

Boken tar sig an frågor som rör religion, migration och polisiärt arbete ur flera perspektiv och har bidrag från forskare inom flera olika ämnen, liksom från yrkesverksamma poliser. Den behandlar teman som religionsfrihet, segregation, hatbrott, klanstrukturer, hedersvåld, våldsbejakande extremism och arbete med fördomar inom poliskåren. Förhoppningen är att boken ska bidra med det kunskapsstöd som efterfrågats av poliskåren.

– Vi hoppas att boken ska användas både som kurslitteratur på landets polisutbildningar och i fortbildning för redan yrkesverksamma poliser. De som arbetat ett tag fick ännu mindre av detta i sina grundutbildningar. Poliser vi pratat med i arbetet med boken efterlyser just dessa kunskaper, säger Simon Sorgenfrei.

Mer om ämnet kan du läsa i en debattartikel i Dagens Nyheter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som Simon Sorgenfrei medverkat i.